Nástisonen Gátchis Átjájuoksa Pirak ställdes ut på den internationella utställningen i Sundsvall på lördagen. Han är 16 månader gammal och blev BIR! Samt fick sitt första cert! Vilken fin pojke Násti fått och vilket fint barnbarn till Gázzi! Pirak är väldigt lik sin vackra mamma Násti. Precis som hon var han även en hejare på att rymma ur valphagen.....
Piraks halvsyster och Mánnus kullsyster Lihkku bor i Nederländerna och är både Holländsk Champion och Svensk Champion. Hon ställdes ut i Dortmund i Tyskland på lördagen och gjorde bra ifrån sig, men hamnade på en andraplacering med reserv-cert och reserv-cacib. Hon ställs igen på söndagen och målet är ett internationellt championat.
Halvsyrran Modji ägnade sig åt mer praktiska göromål, som att valla grannens fåglar. Ankorna har hon lämnat åt sitt öde, då de klumpar ihop sig och vaggar omkring i flock så snart Modji dyker upp. Hon har dresserat dem mycket bra! Hönorna gjorde så till en början, av osäkerhet, men nu vet de att Modji vill dem väl och sprider ut sig i alla väderstreck! Modji har fullt sjå då hon vill ha dem i flock allihop. När hon väl fått ihop två olika hönsflockar på två olika platser på tomten, vill hon fösa ihop de två flockarna till en. Där blir det knepigt! Hönorna är mer respektlösa och Modji måste jobba annorlunda. Matte låter nu Modji jobba i stort sett helt självständigt och det är helt otroligt hur tydligt Modji har en plan för vad hon gör!
Hon började med att bli en av dem och gick fram och tog för sig av det nyss upphällda värpfodret under granen.....
En Maremma som skall vakta får, lämnas ju redan som valp tillsammans med fårflocken och socialiseras mer på fåren än på människorna. De skall bli ett med flocken. Det var väl något ditåt Modji hade i tankarna kanske? Hon ställde sig mitt ibland de ätande hönorna och vaggade på svansen och såg väldigt lycklig ut. Men hon lyckades inte lika bra som Maremman med att till utseendet likna sin flock....
När Modji jobbar med hönorna ringar hon runt, hon föser och hon stoppar. Så snart en höna sticker in i hönsgården avbryter Modji och stannar utanför. Hon går inte heller in i hönshuset om dörren är öppen för vädring. Hon uppträder som om hon gått en hönsvallningskurs, men det har hon ju inte. Det finns djupt förankrat i henne. Renar eller hönor, vallningsinstinkten finns där så stark! Härligt att veta! Den är inte bortavlad!
Matte vill inte ha en Lapsk till. Vilken som helst. Matte vill ha en Modjidotter!
Modji fick ägna sig åt sitt nya jobb vid tre tillfällen under dagen. På morgonen när fåglarna släpptes ut, mitt på dagen när Matte tyckte att det var lite misstänkt tyst och ville se till fåglarna för säkerhets skull och "räkna in dem", samt i skymningen. Då skickades Modji ensam upp runt den starkt sluttande tomten för att säkerställa att ingen pippi blivit utestängd. Modji drog en repa upp runt huset och runt alla de snår där hönorna brukar kunna gömma sig. Hon sökte upp Matte och avrapporterade mycket tydligt att alla fåglar var i hönshuset, tomten var avsökt och inga fynd var gjorda.
Vilken fantastisk arbetshund!
Násti hade också fått komma med till fåglarna denna dag, då omsorgen om dem låg på Matte. Násti var okopplad och tränades i lydnad och passivitet i närheten av de frispringande hönorna. Till en början vibrerade Násti, men gradvis fokuserade hon på Matte och tänkte bort fåglarna. Násti är inte lika intresserad av dem som vad Modji är egentligen, mera då deras mat och skit!
Fåglarna var inne för natten, men Modji kände sitt ansvar och sneglade snett över vägen för att ha lite avståndskoll. Fram till det att även hon stängdes in för natten. Men inte på hönstomten, till sin stora sorg. Hon fick knoppa i biabädden som hon ärvt av sin mormor Gázzi.