Måndagen blev en omväxlande dag för hundarna. En skön kontrast till den våta vilodagen! På morgonen anlände två stora rullar med fårnät, som skall forslas ut till sommarhuset. Matte hade dessförinnan tittat på många typer av nät, bland annat mer finmaksiga nät, lämpliga för att stänga in småvuxna hundar/valpar med. Men kostnaden för 200 m. nät av en tjusigare sort, avsett för trädgårdar, var inte rimliga. Inte fanns de högre än en meter heller. Att stänga in 2.000 kvadratmeter med 120 cm högt nät, inklusive tryckta stolpar, kostar mycket nog.
Lite senare ringde snickaren och en tid sattes för ett möte vid sommarhuset. Matte fick fart och begav sig iväg med hundarna. Väl där bands de vid varsin "hundskruv" i backen på tunet mellan husen. Matte inspekterade växtligheten och kunde konstatera att här, närmare kusten, blommade redan vitsipporna! Fläderbuskarna var på väg att gå i grönska och knopparna på den stora Syrénhortensian svällde. En Forsythia var översållad med gulnande knoppar! Någon som gillar trädgårdsskötsel har för länge sedan satt sin prägel på tomten. Men under sex år har den legat för fäfot. Spännande är det att gradvis upptäcka vad som växer här. Lupinernas första små mörkröda blad syns här och där. Smultronblad är det överallt.
Snickaren anlände och höll det inte för omöjligt att kunna "vända" på huset, så att den helt stängda baksidan mot gårdstunet blir framsida. Med en ytterdörr och två fönster mot morgonsolen. Men en liten dörr får det bli. Måtten är inte generösa direkt i det lilla huset. Mattes tvåmeterssöner får det inte lätt..... Men det är Mattes lekstuga och Matte krymper vartefter ryggen sätter sig och kröker sig. Skrämmande var det att förnya passet! Byxorna blir längre och att stå på tå för att få ner saker från översta hyllan funkar inte längre. Snickaren och Matte är jämnåriga och utbytte erfarenheter från vardagen med en allt äldre kropp. Insidan är ju densamma! Går man förbi spegeln upptäcker man att en inneboende flyttat in, någon man inte känner igen. "Hej! Bor du ockås här?"
Snickaren och hans charmiga Jack Russelkille for iväg. Matte tog fram busksaxen och med blödande hjärta klippte Matte sedan ner hela den urgamla Klätterhortensian. Rötterna hade sugit sig fast rejält på väggen och bakom kraftiga stammar var det fuktigt. Inte bra! Men just på mitten av väggen, där växten hade sin förankring, skall en dörröppning göras. Det gjorde det lite lättare att klippa ner den gamla fina växten. Matte tog tillvara alla bitar och jordslog omedelbart några stambitar i en öppnad jordsäck, som låg mot väggen dold av eklöv. Men först flyttades jorsäcken bort från väggen och fick en lämpligare placering. Många bitar fick följa med hem. Förhoppningsvis går det att få dem att rota sig, då Klätterhortensia bildar rötter genom avläggare. Matte tog en kort skogspromenad med hundarna innan hemfärden.
Násti och Modji fick följa med Matte på en cykeltur i området efter hemkomsten. Gázzi fick därefter gå "Mopperundan" alldeles ensam med Matte! Det märktes att det var något hon uppskattade mycket! Gázzi fick många vittringar i näsan och hon lämnade till och med sin plats i Mattes hasor och sträckte kopplet för att dra med Matte mot olika intressanta luktfläckar. Vid vargskiten fanns inte längre något intresse. Ingen hade varit där och markerat. Gázzi var pigg och glad och hoppade över ett kullfallet träd i ett graciöst hopp. När hon kom hem sträckte hon på sig och lät sig nosas igenom av dotter och dotterdotter. Därefter drog hon igång en vild jaktlek med Modji, där Modji gång efter annan höll på att knuffas ner i bäcken. Gázzi var sjövild!
Modji fick sig ett träningspass i koppel på en av grannarnas torra grusinfarter. Bland rådjursdoft och hönsdoft. Matte placerade ut den externa belöningen och gick sedan medvetet mycket nära och till och med över den, för att splittra Modji i följsamhetsträningen. Ett träningspass som Matte var mycket nöjd med! Modji skötte sig utmärkt!
Ljusa kvällar innebär långa kvällar, vilket i sin tur innebär sena middagar. Husse och Matte vill utnyttja möjligheterna att vara ute. Gázzi hade haft väldigt roligt och hon hade anstängt sig väldigt mycket när hon jagade Modji. Kanske blev det lite för mycket. Hennes muskler var trötta och hon fick en reaktion när hon väntade på maten. Sorgligt att se. Men så länge Gázzi vill, måste hon få leva sitt liv. Så som hon vill. Vill hon spöa skiten ur barnbarnet så får hon!