På FREDAGKVÄLLEN inleddes årets lagtävling för räddningshundar, vid Lövhagens Vandrarhem i Nynäshamn. En årlig begivenhet för allla som tränar räddningssök, arrangerad av SRhF (svensk räddningshundförarförening). Sex lag tävlar med fyra deltagare i varje lag. Hundarna måste inte vara godkända räddningshundar, men bör naturligtvis vara vana vid räddningssök då det är en tävling för räddningshundar.
Lagen fick på fredagkvällen börja med lite "teambuilding" och uppvärmning inför en lång lördag med tidig start. Alla hundar skulle hämta in föremål, en och en, från en liten ruta. Varje inhämtat föremål gav en poäng, men en gris gav -5 poäng och en tomback gav +25 poäng. Varje hund fick sedan göra en lång inkallning där tiden mättes. Snabbaste hunden fick mest poäng. Fredagkvällens poäng lades till lördagens resultat på sex olika stationer.
De Lapska fick tillbringa kvällen i bilen och efter en kvällspromenad med Lapska T. och hennes husse, blev det nattning i burar i konferenssalen, för fyra Lapska Vallhundar och en Flatte. Flattematte sov med hundarna. Funktionärerna var inkvarterade i vandrarhemmet och på rummen får inga hundar vistas. En del hundar sov i bilarna.
Funktionärerna bjöds på frukost 05.30 på LÖRDAGMORGONEN i en matsal pyntad med värmeljus överallt! Små hus på spiskransen var upplysta med värmeljus och spred en underbar stämning en tidig morgon. Matte som ser sådant med glädje, försökte få morgontrötta funktionärskollegor att bli lika entusiastiska över värdparets omtanke. Med relativt klent resultat.
Klockan 07.30 anlände lagen till sina första stationer ute vid den nerlagda cementfabriken i Stora Vika. En timme var avsatt till varje station. Två stationer var förlagda till skogen vid kalkbrottet. En station bestod av ett sök ihop med sjöräddningen, på en grupp öar. En station bestod av ett område preparerat med mat och kläder, men inga figuranter. En station var förlagd i en rivningsbyggnad där förarna inte fick gå in. Två lokaler, där den ena var tom och där fyra figgar var gömda i den andra lokalen. Det var Husses station. En station byggde på säkerhet, samarbete och lydnad. Den stationen hade Matte och P.
Matte-P. stationen var indelad i tre olika moment. De tävlande fick börja med att gå en rallylydnadbana i nybörjarklass med sju skyltar. Alla fick först en beskrivning av rallylydnad och reglerna. De fick sedan göra en bangång med Matte där varje skylt förklarades. Det visade sig att endast två ekipage av tjugofyra hade provat på rallylydnad någon gång. De flesta hade hört talat om det men visste inte vad det var. Nu vet de vad det är, samt har provat en bana! Poängbedömningen gjordes enligt gällande regler, men med andra siffror. Detta för att kunna jämföra stationen med övriga stationer.
Det andra momentet testade samarbetsförmågan. Där skulle förarna bindas ihop två och två i fötterna, sida vid sida. Var och en med sin hund i koppel. Sedan skulle de, ett par i taget, ta sig över en hög med trasiga storsäckar innehållande sågspån, samt upp i högar med "gryn" av pressade sågspån och ner igen. Slutligen skulle de gå på en smal betongkaj, där ekipagen endast rymdes gående i sidled. Nedanför fanns någon äcklig vätska på marken och där fick ingen kliva ner. Lagen bedömdes efter samarbete och säkerhet, samt helheten. Påfallande många hade inte hakremmen på hjälmarna under hakan! Den satt över skärmen och fick Matte att av misstag börja kalla den pannrem.....
Det tredje momentet var ett uppletande i en ruta förlagd till en slänt. De två bästa uppletandehundarna i gruppen skulle söka, en i taget, efter tre föremål. Föraren informerades om antalet föremål. Matte hade preparerat tre metallrör (typ Treorör) med en stor bit grillkorv. Detta för att underlätta för hundar som aldrig tränat uppletande. En hund överraskade sin ägare med att rusa rakt ut och plocka in ett rör! Hunden hade aldrig någonsin gjort något uppletande. Men trots korven var det inte självklart att hundarna hittade rören uppenbarligen. En ung Schäfer var den ende som hittade alla tre rören. En tävling måste vara utslagsgivande. Poäng gavs för inhämtade rör och helheten.
Mellan varje lag hade funktionärerna en halvtimmes paus för poängsättning och tiden fungerade även som buffert mellan lagen. Då fick de Lapska och P:s Springrar vara ute och springa fritt. Modji var överallt på en gång och Matte såg henne skymta mellan två Springrar då och då. Full fart precis hela tiden! Samtliga kom så snart de kallades in. Trots att de var långt bort och sprang fort i grupp. Snyggt!
Kvällen tillbringades med genomgång av stationerna och prisutdelning. Därefter gemensam middag. De Lapska låg hela tiden i sina burar i konferenssalen, där samling och middag ägde rum.
SÖNDAGEN var en dag för fri träning ute på fabriken i Stora Vika. Husse och Matte valde att träna i labbet tillsammans med den Lapska T. och hennes husse, samt med P. och hans Springrar och en kursare med en Flat. En del glas måste sopas bort och några dörrar stängas om farliga kemikalier innan träningen kunde starta.
Násti var fullständigt urflippad av någon orsak och skällde överallt som besatt.... Husse köpte markeringar som var totalblinda och Matte som stod bakom en dörr som stod på glänt blev inte markerad.... Som räddningshund var Násti helt opålitlig och Husse valde att inte grubbla så mycket över orsaken. Hunden föreföll i varje fall fullt frisk! Gázzi fick ett bra sök i hela byggnaden - två våningar och en källare med ett helt mörklagt skyddsrum. Modji markerade sin första figurant på bottenvåningen och stack lite för snabbt vidare ner i källaren. Där hörde Matte sedan Modji skallmarker längst inne i skyddsrummet i mörkret. Bra jobbat! Matte hann nu göra ett bra avslut och Modji sökte vidare på den andra våningen. Hon gjorde ett mycket bra inomhussök och mörkersök och man glömmer hela tiden att hon ännu inte börjat kurs och att hon inte fyllt två år.
På hemvägen gratulerade Matte och Husse Mormor, som firade sin 95-årsdag med att äta tårta! Rummet var fyllt med blommor och en trött Mormor var mycket nöjd med några besök tidigare under dagen.
Hem kom Husse och Matte till ett hus som stått oeldat sedan lördagkvällen och höll 13 grader. Men en bra gjutjärnskamin fick upp värmen till 17 grader vid läggdags.
MÅNDAG
Matte tog med hundarna och besökte G. och Modjis kompis Alaska (Vit Herdehund). Alla hundarna fick vara ute på en stor tomt och ha det bra bland kaniner och höns (inhägnade) samt en hel del fallfrukt! Modji och Násti bar konstant på äpplen och kunde inte välja vilket de skulle äta! Modji fick senare följa med in och hon och Alaska låg i hallen med varsin leksak när människorna fikade. De två kompisarna är för härliga ihop! De lekte för sig själva som två barn, när de vuxna var tråkiga vid matbordet.
På kvällen bar det iväg med Modji till Lars Audell på Gudby gård, inte alltför långt hemifrån. Nu skulle Modjis höfter och armbågar röntgas. Hon fick plegasil och blev groggy, men ville fortfarande hälsa på en lika groggy Golden i väntrummet! Modji var mycket lugn och samarbetsvillig under röntgenproceduren. Bilderna blev fina med en gång och Lars Audell tyckte att det såg bra ut.
Nu är både MH och höft/armbågsröntgen klara. Krav för att få utbilda en räddningshund. Den första förträffen blir på lördag. Modjis resa mot inträdesprovet börjar därmed.
◊
I Nederländerna har Lihkku och Idja varit på en officiell utställning, med över 2.000 deltagare. Två Lapska. Lihkku blev BIR-valp med "mycket lovande" (= HP?) där hon gick till finalringen med alla valpar som fått "mycket lovande". Lihkku fick mycket bra kritik som i översättning av hennes husse lyder:
Tik på 7 månader. Trevlig typ. Bra proportioner i huvudet. Korrekt saxbett. Bra öron som hon bär väl. Bra över och ?. Adekvata ben och bra tassar. Bra ansatt svans som hon bär väl. Smidiga rörelser.
Idjas kritik är Googelöversatt och blir lite egendomlig. Men i grova drag: Rastypisk. Lite smalt och långt huvud. Bra mörka ögon. Bra men lite stora öron. Välutvecklad kropp. Adekvata ben, bra tassar. Bra päls. Smidig med bra bakbenrörelser. Välburen svans. Lovande.
Tillbaka