Äntligen är sommarstugetomten stängslad!
Matte köpte sin lilla sommarstuga med stor hänsyn tagen till möjligheten att stängsla in hela tomten. Hemmavid är framsidan (ca 1/3 av 2.500 m2) försedd med staket. Matte har flera gånger försökt få hjälp med att sätta nät runt baksidan men ingen entrepenör har varit intresserad av att hjälpa till, då man måste uppför ett brant berg just bakom huset, innan marken planar ut i en högplatå. Icke åtkomlig med arbetsfordon. En entrepenör kunde tänka sig att göra det med löpande räkning och en totalkostnad runt 100:000:- kanske. "Men omöjligt att bedöma". Ett trist sätt att säga nej till uppdraget. Husse och Matte anser sig inte själva ha kunskapen för att dra nät uppför branta berg och att sätta bergdubb.
Nu har hundarna i alla fall fått i stort sett 2.000 m2 inhägnad skogsmark att röra sig fritt på.
På söndagen fick Husse och Matte oerhört uppskattad hjälp av kompisen P. som tidigare satt stängsel och visste hur en slipsten skulle dras. Eller ett fårnät sättas upp. Hundarna fick vara bundna i sina långa linor under dagen, med tillgång till båda de små husen. Skurarna avlöste varandra och hundarna gick in i lillstugan, där dynor var utlagda på golvet. Men så var Modji försvunnen. Matte hittade henne inne i bostadshuset. Där har hundarna knappast varit annat än på en snabbkoll. Inget har hållit dem kvar där. Hur Modji kunde veta att Matte köpt en fin grön hundfäll i harmoni med mattan och placerat den i ett hörn, begriper inte Matte. Där låg nu Modji och sneglade på en förvånad Matte. Mjukt och skönt och Modji låg kvar till dess skuren upphört.
Lillstugan kommer nog att bli lite av ett hundhus, där hundarna kan gå in och få skugga om de känner för det. Eller skydd för väta och vind om vädret är på det humöret. De har fått en stor hundgård med en stor hundkoja. Det ena syftet med att köpa en sommarstuga inte alltför långt hemifrån. En hundgård som är en skogsbacke med spår av trädgård, där lupinerna nu får den nedre delen att lysa i alla de färger och en pion är på väg att slå ut.
Nätet är ännu endsast fäst med en stängselkrampa i överkant vid varje stolpe. Det är ett fårnät med mindre maskor nertill och 120 cm högt. Endast vid infarten är det nu öppet och eftersom tomten är en skafttomt är det en bit ner till den traktorväg som leder till stugan och de två grannhusen. Matte släppte tre förvånade hundar lösa och uppmanade dem att hänga med på en vandring längs med "revirgränsen", där öppningen visades och noga förbjöds som utgång. Nätet är så diskret att Modji överraskades, när hon skulle följa djurstigen ut i skogen, mot berget bakom huset. Där blev det stopp!
Modji och Gázzi följde Matte noga i spåren längs med staketet. Násti for däremot lite hit och dit och skulle kolla alla ställen där hon tidigare gått kopplad. Ormbunkarna har vuxit sig höga i slänten och rätt som det var hade Gázzi tappat bort sin Matte! Gázzi blev stående med nosen fixerad här och där och Matte knatade på. Lämnande ett tydligt spår. Men Modji blev så brydd att hon glömde sin näsa och letade med ögonen efter Matte. Inte lätt för en hund på gräsrotsnivå i en ormbunksjungel. Hon hittade Husse och skippade Matte. När varvet var fullbordat visade Násti tydligt att hon omedelbart begripit att ett osynligt stängsel blockerade infarten. Som hos Mattes kompis G. Hundarna går aldrig ut där.
Nu återstår att fästa nätet med fler krampor och att täta vid alla ojämnheter i marken nertill. Inte bara för att hindra hundarna att tränga sig ut. Minst lika viktigt är att hindra de kringlevande vildsvinen att trycka upp nätet och ta sig in. De har plötsligt stoppats på sina invanda vägar. Så skall två grindar tillverkas. En liten grind i bakkanten mot skogen och en dubbelgrind vid infarten. En provisorisk grind fixade Matte efter hemkomsten, av sparade delar från en tidigare valphage, från när Násti var ett knytt på en stor gård.
Kvällen utnyttjades för utevistelse i den ljumma sommarkvällen. Kvällen innan ovädret som var aviserat togs väl tillvara!
I dag måndag vägrade hundarna för första gången någonsin att gå ut! Gázzi och Násti tog ett steg ut och backade sedan demonstrativt tillbaka in! Gázzi stod där och klippte med ögonen och såg olycklig ut en stund innan hon gick in. Modji konstaterade per omgående att hon inte tänkte sticka ut näsan i det vädret och sjönk ihop och visade tydligt att där tänkte hon ligga. Inne på verandan. Det gick inte att locka dem ut i regnet, som vräkte ner åtföljt av kraftiga vindar. Matte tände en brasa åt sina bortskämda och bortklemade "robusta polara vallhundar". Smart att inte ge sig ut om man inte absolut måste. Med genomvåta pälsar som resultat. Självständiga problemlösare! J