Torsdag.
Den första torsdagen i oktober. Då är det av tradition marknad i Rimbo. Ett samhälle en halvtimme bort från Lapskreviret och tillhörande Norrtälje kommun. Efter två års uppehåll på grund av pandemin var det åter dags! Husse, Matte och Aili begav sig iväg på förmiddagen tänkande att det var smart att komma innan skolorna slutade mitt på dagen och många kommit hem från jobbet. Halvdag är vad som gäller när det är marknad. Detta är Sveriges största endagsmarknad. Flera skolgårdar är tillgängliga för parkering och ortens idrottsföreningar är engagerade. Elever guidar och tar emot betalning. Samt säljer kaffe och kakor. Det är med andra ord folk precis överallt den här dagen. Samt hundar.
Aili fick följa med och det var inte första gången hon var här. Men första gången hon var med ensam. Nu efter ett uppehåll på två år. Hon hade maximal otur som helt ung när ett gäng med killar gick genom folksamlingen och kastade smällare omkring sig. En kastades rakt emot Aili när hon passerade platsen för det lilla tivolit. Ett minne som suttit i och en situation som Matte jobbat med genom att bevisa att detta var otur just den gången och inte något som händer alltid där det är ett tivoli.
Solen sken och vinden tog i allt mer under dagen. Det smällde och smattrade i alla uppställda tält och ibland måste ägarna hålla fast stora sjok tältduk i byarna från sjön intill. Men ingen kastade smällare. Förhoppningsvis är det ofoget stävjat på något sätt. Det var kraftiga smällare och inte ofarliga. Husse, Matte och Aili strosade i sakta mak längs vägarna mellan villorna där marknaden pågick. Här handlar man sitt årsbehov av strumpor och underkläder.
En behaglig paus i solen gjordes när två stolar och bord råkade vara lediga vid en matvagn. Varsin tunnbrödsrulle med sallad och lax eller räkor passade fint! Här dök gamla hundkompisar upp som vanligt. Boende i trakten och med samma vanor som Matte och Husse. Man brukar stöta på varandra här! Den maffiga Mastiffkillen skrider majestätiskt genom folkmassan och banar väg för sin matte. En stilig och ståtlig hund som nyss ställts ut och vunnit mycket och även hamnat fint i gruppen! Inte så vanligt för en Mastiff. En glad matte grattades! Fler gamla bekanta och även en granne stötte Lapskflocken på, trots mängden med människor! Aili drog blickarna till sig och kändes igen först! Trevliga avbrott tyckte Aili! Även om en och annan icke bekant tidigare Kelpieägare blev nostalgisk och ville klappa Kelpien. Även försäljare ville klappa den "söta bruna hunden" och det fick de så gärna. Men bjuda Aili på kakor fick man däremot inte. Husse och Matte fick smaka och köpte hem. Lite marknadsgodis inhandlades även och Husse hittade de fodrade byxor han letat efter. Matte hittade en fin jacka som fångade blicken och den fick också följa med hem. Ett fullständigt onödigt inköp! Matte kan inte motivera det på något annat sätt än att jackan fångade blicken och gjorde Matte glad. Lite glädje för femhundra spänn. En vit vändbar täckjacka med stora färgglada blommor på ena sidan och enfärgad på andra sidan. Bekväm och exakt rätt storlek. Men när skall den användas? Vinterjacka med sommarmotiv. Men den gjorde Matte glad. Det fanns bara tre och bara hos en försäljare och någon mening var det väl med att Matte såg den och fick känna sig glad.
Efter några timmars skrotande omkring på marknaden återvände Lapskflocken hem och tog en fika utomhus i solen och någorlunda lä. Aili fick ett hundtugg att njuta av. Vatten hälldes upp i händelse av strömavbrott i de allt hårdare vindbyarna. En granne som får bortsorterade grönsaker för att ge till rådjuren kom förbi med ett lass körsbärstomater och några paprikor han fått för mycket av. Rådjuren i området utfodras året om vid hans stuga gränsande mot skogen. Ibland äter de mer och ibland mindre. Ibland är de många där och ibland inte så många. Nu delade han med sig av överflödet. Till middag blev det alltså grönfoder. Ungsrostad paprika och sötpotatis serverad med körsbärstomater, rester av ris och grönsallad med vitlöksdressing. Man kastar inte mat. Det som inte går att äta hamnar i latrinkomposten. Aili fick njuta av överflödet även hon till sin middag. Där Matte skar ner en halv rå paprika och andra halvan fick Aili äta i ett stycke. Favoritgodis! Liksom tomater och gurka. För att inte tala om sockerärtor direkt från trädgården i somras. Bra hundgodis som är både nyttigt och kalorisnålt.
Dagen avslutades med att Matte tränade uppletande och apportering med Aili i trädgården. Vilket blev svårt i den kraftiga och byiga vinden och Aili fick leta rätt intensivt för att hitta den lilla saxen, till hälften orange. Hundar ser inte orange färg. Tror Matte efter att ha studerat Ailis uppletande och sökande efter saxen. Som hon hade en intensiv vittring ifrån långt ifrån där den låg. Hon närmade sig saxen och stod till slut med en tass på den utan att ha upptäckt den. Uppfiften blev avsevärt svårare än vad Matte hade förutsett. Vindens kast är svåra att förutse. Aili löste uppgiften fint med snygga inapporteringar och avlämningar.
Flocken slockanade ovaggad framför teven och brasan.