Lördag.
Familjen begav sig på morgonen iväg ut till Ljusterö och hade förväntat sig en lång kö till färjan! Varför det fanns gott om tid och ännu mer gott om tid blev det när färjan just anlänt och tömts på bilar. Omedelbart påsläpp blev det! Redan halvfull var den redo för avfärd och Östanå slott på höjden försvann solbelyst bakom de stora gamla träden neråt stranden.
Matte hade läst i en "sommartidning" för turister om vad som händer i Roslagen denna sommar och på populära Ljusterö, ett kort stycke hemifrån, skulle det vara värdering av antikviteter. Två lokala experter skulle mot en avgift på 75 kronor värdera tre föremål åt var och en som ville få detta gjort. Matte har förgäves försökt få svar från Bukowskis, som oombedda skickat formulär för värdering, då man sökte föremål inför höstens auktioner. Nu hade Matte chansen att få den silverbägare som stod på en hylla i torpet vid köpet värderad. Att den var av nysilver anade Matte, samt att den var tysk av stämpeln att döma. Matte var nyfiken på både ålder och värde. Säljaren var medveten om att bägaren var kvar i torpet och överlät den på Matte.
Hundarna var givetvis med på turen och Násti och Modji fick vänta i bilen strax intill, när Aili fick följa med för värdering. Inte av henne, då hon inte kan anses antik ännu! Utan av ytterligare ett par föremål, ärvda från föräldrahemmet. Detta var en synnerligen lokal begivenhet på Ljusterö torg vid Konsthallen. Ön har en livaktig konstförening och för dagen var det vernisage med tilltugg. Matte fick nummer 14 och det gick snabbt undan med värderingen, då flera nummer ropades upp utan att någon gav sig tillkänna. Husse satt med Aili och tittade på vid kanten av torget, där pizzerian hade sin egen breda och sittvänliga trapp, väl placerad för ändamålet.
Så var det Mattes tur och här gick det till som på Antikrundan! Två lokala antikexperter tog emot på ett podium inför publik och värderingen skedde med mikrofon så alla fick ta del av vad som sades. Matte slapp dock prata med mick. Det räckte med att den från Antikrundan kände Claes Moser gjorde detta, tillsammans med Robert Vinterheden som driver loppisen Lumpboden vid Östanå färjeläge, samt en Antikaffär vid gården i närheten. Mattes nysilverbägare var troligtvis 100 år gammal och värd kring 1.500 kronor. Det kalendroskop som Matte medförde väckte herrarnas påtagliga gillande! En leksak från tidigt/mitten 1800-tal härstammande från England. Det har funnits hos Mattes mors mormor och morfar och när Mattes mor, född 1915, var liten så lekte hon med det hos sin mormor och morfar. Det var väldigt länge sedan! Värdet hänger på vem som vill ha det och som samlar på gamla leksaker. Kul med gamla grejer är det hur som helst, oavsett pengavärdet, tycker Matte.
En kvinna med ett fantastiskt gammalt ryskt guldarmband blev lycklig, när hon så småningom fick veta att det var värt 20.000! Armbandet fotades och skickades vidare för korrekt värdering. Varpå hon tog på sig armbandet och traskade iväg sommarklädd i shorts! Armbandet slingrade upp längs halva den solbrända armen. Hon väckte viss uppståndelse där på torget i skärgårdsbyn!
Det gjorde Aili också! Husse kunde berätta att hon fått en väldans massa klappar under den timme som Matte stod ett litet stycke därifrån, för att höra värderingarna bättre. När även Matte kände för att sitta ner en stund, hade Aili flyttat intill en kvinna som hon tagit skydd bakom, när en liten grabb blivit allt vildare med sina vasst låtande leksaksbilar alldeles inpå Aili. Inget lugn och ro där inte! När killen märkte att den lilla hunden inte ville ha leksaksbilar över fötterna, blev ju leken desto roligare..... Vid ett tillfälle satt ett flertal hundar, inklusive Aili, på trappen och hade full koll över torget, när två islket skällande taxar uppenbarade sig på arenan! Varpå gänget som satt på trappen bildade en tillfällig flock och samfällt skällde ut den väsnande taxduon! Som måste lyftas upp av sina ägare för att tystas! Lugnet och tystnaden återvände till hundgänget på trappen. Husse bedrev intressanta studier i hundars beteende där han satt på trappen vid Ljusterö torg. Hundars flockmentalitet. En dag då antikviteter värderades.
Så småningom begav sig familjen tillbaka till fastlandet och tog omvägen hem över Arninge, för att kompletteringsköpa lister till uterummet.
Resten av eftermiddagen och kvällen fick hundarna vara ute på tomten och Husse och Matte jobbade med hus och trädgård. Men när Matte lagade en väldigt sen middag traskade Husse och hundarna i blåbärsskogen för lite förrätt!