I kylan tog Matte det rätt lugnt under onsdagen, eftersom det var träningskväll. Det kändes inte jättenödvändigt att ta med hundarna på någon långpromenad, så det blev bara en kort sväng i närområdet.
Kvällens träning blev en ren Lapskträning och en familjeangelägenhet. Träningsområde var Ramirent i Veddesta/Järfälla. Termometern visade 13 minusgrader vid träningsstart och kallare blev det, men det blåste inte och iförda skoteroveraller fungerade det bra även att vara figurant. Skoterstövlar är en god investering! Husse hittade ett elurtag och anslöt kupévärmaren, så hundarna mådde gott i värmen!
En genomgång gjordes av området, för att se ut bra legor/gömställen. Matte tog med den obesmittade (med annan lukt) påsen med hår och en tygtrasa som burits närmast kroppen på Matte under eftermiddagen. Hårpåsen placerades ut i någon sorts plåtbehållare med en liten springa vid locket. Oåtkomligt för en hund, men i noshöjd. Tygtrasan hängdes över en kant på en låda utefter sökvägen. Till slut gömde sig en figurant i vardera av två stora fårrådstält i andra änden av sökområdet. Av hänsyn till figuranterna startade Matte söket i omvänd ordning mot vad som var logiskt. Man startar normalt med det svåraste momentet.
Modji fick vittringen på mycket långt håll och drog in i ett av tälten och markerade snabbt figuranten, som stod gömd intill tältväggen, dold av en maskin. Snygg markering och bra avslut. Modji sökte vidare och grovsökte området mellan tälten och hade vittring i nästa tält. Där låg figuranten längst in och högt på en sorts vagn. Vittringen for upp och mot tältväggen och ut. Modji fick jobba på vittringen ett tag för att fastställa vittringskällan. Hon gick upp med nosen och fyndade. För att komma så nära som möjligt hoppade hon upp på en identisk vagn, men mycket mindre, vid sidan av. Hur gulligt som helst! Den lilla hunden stod på den lilla vagnen och skällde upp mot den stora vagnen där den stora figuranten befann sig! Modji fick jobba vidare och fick snart upp vittring från de harar som brukar röra sig i området. Hararna vet om alla hål i staketet och järnvägen går tätt utanför. Modji kopplades inte upp. Matte satte en tumme i ögat på henne och kadaverdiciplin gällde under en transportsträcka vidare i området. En Lapsk är ibland inte större än en hare..... För Matte räcker det med en skräckupplevelse, när Gázzi i sin ungdom försvann utanför området i förföljandet av en hare.
Modji skötte sig riktigt bra och godis i Mattes hand tog över intresset. Så "tummen i ögat" var nog mer en bit godis i handen....
Matte satte Modji i arbete på nytt och ett stycke fram i området, som är kraftigt upplyst kvällstid, hängde tygtrasan. Från att ha tränats att negligera sådana störningar skall Modji nu visa/markera dem. Detta har hon fattat väldigt fort och gjorde som Matte hoppats. Modji kom springande och stannade upp och nosade på tyget. Varvid Matte var blixtsnabb och berömde med rösten. "Braaaa! Rätt!" Varvid Modji stannade kvar vid tygstycket och började skallmarkera. Snyggt jobbat tjejen! Modji har lärt sig bra sökmönster och kör på eget initiativ som ett slalom när hon söker. Från sida till sida och in i alla prång. Matte behöver inte lägga sig i så mycket. Fördelen med en självständigt arbetande hund! Så noterade Modji en svag doft när hon passerade plåtlådan med hårpåsen i. Modji sprang förbi, men vände om och kollade. Hon jobbade vidare runt omkring för att kanske hitta mer vittring. Bestämde sig för att detta lilla var allt hon fick och återvände och skallmarkerade. Så himla bra jobbat! Hur kan denna lilla mängd hår lukta så mycket?! Matte plockade fram hårpåsen och godisbelönade Modji i anslutning till hårlukten. Icke hanterad av bara händer!
Násti fick ett firsök i hela området, med tre figuranter utlagda lite spritt ifrån varandra. Husses mål med träningen var att staga upp Násti så att hon är mer exakt i sina markeringar. Träningen på hår innebär att hundarna måste komma till markering på en oerhört liten mängd människodoft. Násti är rutinerad och tar med sig detta till figurantsök. Hon gör det bekvämt för sig och skallmarkerar aningen för snabbt och på för lite vittring. Erfarenhet kan vara positivt och negativt. Hundar är bekväma av sig! Násti skötte sig mycket bra. Jobbade tyst och skallmarkerade först när hon nått ända fram till figuranten. Där skällde hon kraftigt och ihållande.
Lime fick ett lika stort frisök som de övriga hundarna och hittade Husse en bit upp i en spiralformad gallertrapp. Ungpojken gjorde ett kanonjobb och lokaliserade vittringskällan en bit upp längs väggen, klättrade upp dit och upptäckte att det var lite knepigt att stå där i den skruvade gallertrappen och skallmarkera. Varför han rasslade ner och skällde mycket bra upp mot figuranten. Men Lime var inte nöjd och pilade upp igen och skällde lite. Ner och skällde mera. Mycket beröm fick han för sitt sätt att lösa problemet! Nästa figge fann Lime lite högt uppe i det ena tältet. Mycket bra skallmarkering även här!
Epic var full av spring och fick först komma ner i en hanterbar arbetstemperatur. Så småningom kom han fram till det område där Matte var gömd. Försedd med klicker och en dosa krossad kyckling och frolic. Epic hittade Matte, skällde omedelbart till och klickades och kycklingbelönades. Ett skall till, klick och belöning. Så fick han skälla lite mer innan klick och godis. Till slut låg han ner och skallmarkerade ihållande och klickades och fick belöning direkt ur dosan. Duktig Epic! Som sedan fick skälla ner sina två figgar från väggarna i tälten! Mycket bra och triggande för att få ett bra skall!
Epics Matte hade en del att ta itu med när hon sedan kom hem..... Ibland har man bråttom och lite tokigt kan det bli när jobbväskan blir träningsväska. Förpackningen med mycket finfördelat kycklingkött och kycklingskinn hade händelsevis gått upp. Väskan behövde saneras!
En mycket bra träningskväll i femtongradig kyla avslutades på MAX.
Torsdag.
Här försvann all text när den skulle sparas! Din Studio skyller på operativsystemet.... Det går inte att byta stycke! Efter en kort morgonpromenad lämnade Matte hundarna framför brasan och for till centrum. Hemfärden blev en händelserik tur på den backiga och slingriga vägen genom skogen. Polisen utnyttjar denna väg för övningskörning och nu blir det lite extra utmaningar för de ovana förarna, med tidvis oplogad vägbana som körts upp i tre hjulspår. Däremellan packade snökanter och isiga vallar. Plogvallarna gör vägen smalare och många kör som vore det sommarväglag. Möten är inte alltid helt okomplicerade. Matte mötte den ena polisbilen efter den andra, med ett visst intervall. Förarna hade solen rakt i ögonen och föreföll inte helt bekväma i situationen.
Så stod där plötsligt en älgko i en trädgård. Ätande äppelträd ett par tre meter från vägen. Hon dök upp plötsligt i en kurva. En älgkossa är väldigt stor på så nära håll! I nästa kurva stack en halv bil ut i körbanan. Liksom kommen från fel håll på något vis. Den andra halvan var inkörd mycket trångt mellan några tallar i en hästhage.... Matte kollade läget, som var under kontroll. Ingen skadad och bärgare uppringd. Ytteligare en bit bort promenerade ett äldre par längs vägen och så kom två polisbilar till. De valde att köra in vid en mötesplats och avvakta, vad det verkade. Det var väldigt vad vägsnutten vid Långsjötorp var populär denna eftermiddag!
Matte anlände hem. Tacksam över att bilen var intakt. Hundarna fick komma ut på tomten ett tag och fåglarna fick varmt vatten i sin balja. Det fryser fort i den här kylan! Som tack fick Matte med sig två ägg att stoppa i fickan.