Torsdagen blev en dag med en hel del förberedelser, inför att Matte efter operationen inte få köra bil på minst 6 veckor. Med 6,5 kilometer längs en backig, krokig och våldsamt trafikerad väg i skogen till närmaste busshållplats, blir Matte rätt bunden hemma i den lilla stugan i skogen. Denna väg är för övrigt farlig att färdas på annat än sittande i en bil! Här går man inte med friska ben heller utan att leva farligt. Tyvärr.
Matte tog med sig hundarna och åkte ner till centrum för en del ärenden. Vädret var grått och fuktigt och inte så tokigt för lite bilåkande. När Matte och hundarna återvände hem igen hade molnen försvunnit och solen sken och resten av dagen tillbringades på tomten. Lite vila efter en hel del springande för hundarna de senaste dagarna var inte helt fel som återhämtning.
Matte hade konstruerat ett trappräcke till yttertrappen. Husse köpte skruvar långa tillräckligt och kvällen tillbringades ute med att montera fast nämnda räcke. Kvällen var ljum och hundarna slog sig till ro på gårdstunet. Násti och Modji vill säga. Aili ville vara med och studera på mycket nära håll vad Husse gjorde med den stora och väsnande skrivdragaren. Det var viss risk för en piercing i nosen där! Husse och Matte gillar nyfikna hundar som vill lägga näsan i blöt och låter dem göra det rätt ofta. Om man inte kollar noga lär man sig inget. Oväsendet bekymrade henne inte.
Husse och Matte provgick sedan trappen utförande hållfasthetprov. Skulle räcket hålla om man halkar till och behöver stoppas upp? Hoppas kan man alltid göra!