Måndag.
Hundarna fick en luktletaruppgift när de piggnat till och varit ute en andra sväng efter frukosten. Matte hade passat på och gömt lite eucalyptusdoft i en tebehållare medan Husse var ute på tomten med hundarna. Den hann alltså få ligga till sig lite i ett helt nytt gömställe. Vid Mattes fåtölj har sedan en tid legat en liten papperskasse, i ungefär samma storlek som en mindre pizzakartong, med olästa tidningar. Matte betar av dem vartefter och hundarna är vana vid att den ligger där. Ingen nytt hade således tillkommit i varadagsrummet, men gömstället i påsen var nyttjat för första gången nu!
Aili fick börja och hon fångade doften i princip redan vid starten. Sedan var det roligt att se hur hon löste uppgiften! Hon fick den nära den liggande påsen, som på intet sätt är skonad från alla möjliga dofter! Matte har tagit i påsen och tidningarna med många dofter på händerna och påsen och tidningarna kommer från en granne. Aili jobbade systematiskt och mycket noga runt påsen och såg väldigt tvivlande ut när hon lokaliserat vittringskällan. Hon trodde liksom inte riktigt på att doften kom ut genom pappret i påsen! Hon hade den men höll markeringen inne och dubbelkollade ett par gånger först in i öppningen på påsen. Så nöjdade hon sig och frysmarkerade mycket fint med nosen mot pappret mitt på påsen. Exakt där doften var placerad! Godis vid doften och applåder, GLAD Matte! Varvid Aili blev så glad att hon oombedd visade doften ännu en gång i ett bekräftande påvis. Så snyggt jobbat! Lugnt, metodiskt och tydligt. Aili är väldigt lättläst.
Modji löste uppgiften snarlikt. Hon fick också doftkällan ganska per omgående i nosen och jobbade runt påsen en stund. Doften kom både ut överallt genom pappret i påsen, samt ut genom öppningen. Modji valde att trycka in nosen i påsen för säkerställande av vittringskällan mitt i påsen. Sedan tittade hon ut och frysmarkerade en bit ifrån, samt återgick till påsen och visade på exakt var på påsen hon fick doften genom pappret från ovan. Godis och applåder från en uppspelt Matte bekräftade Modjis markering. Aili släpptes in och nu var det färdigluktletat för dagen, med varsitt litet hundtugg från godisskåpet.
Lite senare tog Matte med hundarna till golfbanan i det soliga vädret. Den har varit stängd ett tag, men vissa arbeten med vinterstängningen har pågått. Nu kände Matte att det var läge att ge hundarna möjligheten att få vara lite lösa på stora och öppna ytor. Tidigare har varg iakttagits i närheten, men inte nu på rätt länge.
Närmast klubbhuset där Matte parkerade välkomnade stora frostvita gräsytor och hundarna släpptes lösa. Varvid de omedelbart startade en jaktlek i full fart ut över ytorna likt hästar släppta ur startboxar! Hundarna tog för sig av ytorna och att de njöt rådde det inget tvivel om! Först rusade de bara runt i vild yra, men snart började en mer kraftfull lek där Aili tacklade sin mamma så hårt att Modji bringades ur balans och rullade runt på det mjuka gräset! De vet att de faller mjukt här och Matte känner sig lugn i att inga stenar finns som kan skada vid bryska fall. De njöt av leken båda helt uppenbart! Snart övergick dock intresset till alla de frusna harpluttar, som av någon anledning finns just runt markeringsstoparna på driving rangen! Så snart det finns en stolpe av något slag springer hundarna dit, då de vet att där finns smakliga harpluttar. Varför Matte i viss mån kan fjärrstyra hundarna mellan de olika utslagsplatserna. Eller annorstädes efter önskan och behov. Med en prasslande provpåse på hundmat i handen och en visselpipa runt halsen tyckte Matte att hon hade rätt bra styrning på de två lössläppta Lapska. Matte hade även rätt bra koll på djurspåren i det frostiga gräset! Här hade bara rätt många harar vistats sedan gårdagen, tillsammans med något enstaka rådjur. Ingen varg och inte ens någon räv eller hund.
Rätt som det var frös hundarna ett stycke framför Matte, som höjde blicken. Från en glipa mellan skogklädda höjder dök en stor svart-vit hund upp och den visade stort intresse för de Lapska och närmade sig i trav. En husse dök strax upp bakom en kulle och försökte förgäves få tillbaka hunden. Matte visslade i pipan och fick rätt bra gehör, trots intresset för den nalkande hunden. Som blev tveksam och stannade upp när avståndet till den egna hussen ökade. Förmodligen en ung hund då den omedelbart svarade på att hussen vände om och gömde sig. "Min husse!" Det fungerade bra och snart dök han upp igen och då med hunden kopplad. Varefter de två hundägarna var för sig fortsatte sin promenad i tänkt riktning mot den bortre delen av golfbanan, men nu med kopplade hundar. Matte och de Lapska drog sig tillbaka mot klubbstugan och förlorade kontakten med "följeslagarna" som blev kvar i skogskanten. Ofrivilligt hade Matte sabbat hans fina promenad med lös hund den här dagen. Hans och hundens spår kunde Matte följa på tillbakavägen och uppenbarligen hade hunden fått springa av sig bra trots allt.
En storslagen vy mötte Matte och hundarna när de kom ner från höjderna mot den stora och isbelagda dammen närmare vägen. Himlen skiftade i rosa i den nergående solen och skenet speglades i en vak intill stranden. Den mörka skogen speglade sig i det rosaskimrande vattnet. En råget korsade golfbanan ett stycke framöver och över dammen passerade tretton ropande sångsvanar! Allt övervakaat av två plan på väg från och till Arlanda. Matte måste stanna upp för att bara njuta av naturen och ta in upplevelsen och stämningen. Modji föreföll njuta även hon! Aili fattade nog inte alls vad detta stopp gick ut på vad det verkade. Hon ville vidare!
Promenaden var inte slut här och hundarna fick chansen att springa lösa en hel del på de stora ytorna ett stycke från skogen. Nära den täta skogen gränsande till ett naturreservat hålls de kopplade, mest på grund av vildsvinen. Det låga elstängslet håller grisarna ute från banan men inte hundarna inne och grisarna finns överallt runt om. Ett eventuellt vargspår, fruset och inte färskt i sand kunde Matte se på ett ställe och här var hundarna mycket intresserade av att få lukta runt en stund.
I skymningen återvände Matte och hundarna hem till stugan i skogen, för eftermiddagsfika vid en värmande eld i kaminen.