På tisdagmorgonen for Matte iväg i ottan och fick skjuts av Husse. Lämnande hundarna åt sitt öde, efter en kort morgonpromenad. De behövde inte vara ensamma hemma så länge, men när Matte skjutsats hem var hon lite lätt påverkad och trött och var förbjuden att köra bil. Det dröjde ett tag innan Matte kom igång. Tråkigt verkade hundarna tycka. Modji försökte få igång Matte med dragkamp. Med samma trasiga arbetshandske som Kirous fick igång henne själv med. Gulligt!
Matte var dock inte förbjuden att köra vare sig gräsklippare (motorlös) eller att cykla. Så småningom blev det fart på Matte igen och gräsmattan klipptes till hundarnas stora glädje. De rullar sig alltid omsorgsfullt när Matte klippt färdigt. Liksom tackande för behagligt liggunderlag. Varsågoda!
Efter en vilopaus med fika och avnjutande av blommande rosor, höstflox och en fin gräsmatta, plockade Matte fram cykeln. Hundarna fick en motionsrunda i ganska makligt tempo och inte så långt. Trots kvällning var det fortfarande 20 grader. Skolorna har börjat och området är mer avfolkat än de senaste månaderna.
Ett larm kom om sökuppdrag under natten till tisdagen. Långt hemifrån. Nytt larm i samma område på tisdagkvällen. Familjen var förhindrad att åka iväg. Andra bor närmare och man kan inte ställa upp alltid.
Ett mycket glädjande besked kom från Epics (Gátchis Átjájuoksa Adja) matte! Epic testades på olika vis under tisdagen. Han gjorde först ett officiellt BPH -BeteendePrövning Hund, (den "nya" mentalprövningen anpassad för även andra raser än rena bruksraser). Epic gjorde bra ifrån sig med ingen som helst reaktion på momentet "underlag" eller på skott. Han avreagerade snabbt på händelser. Direkt därefter fick Epic göra ett L-test, ett anlagsprov för att testa om han kan utbildas till diabeteshund.
Epic blev godkänd för utbildning till diabeteshund, efter att ha skött sig mycket bra på båda dessa test. Ett stort GRATTIS till Epics matte och till den duktiga grabben! Han är i gott sällskap, då två av hans bröder, Aiko (kallas Lime) och Ante, klarat de första testen för räddningshundutbildning i Sverige och i Nederländerna. "Bröderna Brun" går i sina föräldrars fotspår och visar på goda arbetsanlag. Kul!
Násti har haft tre kullar, men har inte så många avkommor, 1 + 4 + 4. De har däremot levt upp till förväntningarna. I alla tre kullarna finns det hundar med god arbetskapacitet. De två kullarna med fyra knytt var mycket jämna, ingen nämvärd skillnad mellan knytten. Ingen som skiljde sig från mängden. De har dessutom gjort bra ifrån sig i utställningsringen. Bonus. Nástis mamma Gázzi fick endast en kull, fyra knytt. Men även där blev det bra arbetshundar. Nástis kullsyster Rassi är en kopia av Násti till kynnet! Brorsan Jorri (kallas Ailu) är även han räddningshund och utställningschampion och Golli är en duktig sökhund som tränat räddningssök som träningsform. Inte i någon av kullarna här i familjen har någon valp utmärkt sig genom att vara tillbakadragen och försiktig. Alla kullarna har bestått av pigga och nyfikna valpar rakt igenom. Sociala, nyfikna, kampglada och självständiga. Det är väl det som börjar märkas nu. När de är i arbetsför ålder. Lite av ett bokslut. Man blir inte yngre.
Nu hoppas vi och väntar och önskar så hett! Att det finns pyttesmå knytt på tillväxt i Modjis mage! Vildingar som passar bra hos alla oss som vill ha hundar med krut i! Hundar att jobba med och hundar som VILL JOBBA! Hos alla oss som uppskattar självständiga hundar med god problemlösningsförmåga. Kul hundar! Inga soffpotatisar.
Hundar till "aktiva familjer som går mycket i skogen och en vecka per år i fjällen" kan man hitta överallt. Det dög Mattes Dvärgppudel gott till! Ja, hon var med på en fjällvandring med Mattes gamla skolväska som viloplats. Blev buren ibland. Bra Lapska Vallhundar duger till så oändligt mycket mer! Än att bara gå i skogen mycket. De har så mycket som inte syns! De är inte bara tåliga i skog och mark och med väder och vind. De har, ofta, en insida av skallen som är något alldeles extra. Men alla törs inte ha självständiga hundar som är bra på att lösa problem. Heja I.! Visst fixar du tre låsta dörrar nästa gång? ;-) Husse förväntar sig det, men säg inget till din matte för säkerhets skull....