Onsdag.
Så var det där med att flytta snö. Husse hade redan på tisdagkvällen skyfflat fram en smal gång till grinden och ut mot vägen, för att inte trampa till snön, som sedan eventuellt skulle frysa och bli till is. Nu fortsatte han sitt skyfflande efter morgonfikat. Matte stökade lite i stugan innan hon gick ut med hundarna och gjorde Husse sällskap, med ännu en skyffel satt i arbete. Därefter var det Mattes jobb att slå bort och ruska bort mängder med snö från staketet och från alla buskar och vintergröna växter som dignade under blötsnömängderna.
Dima älskade detta! Aili också till en början och de lekte en hel del i den djupa snön. Aili tyckte att det kunde räcka så småningom och satte sig på trappen och tittade på Matte, som skakade snö från hängande grenar och Dima som ville vara mitt i och med Matte. Vilket innebar att han då och då hamnade under Mattes skapade snöras, som inte bekom honom det minsta! Dima är en väldigt tålig hund på många sätt! Snöbollarna mellan tårna bekymrade honom inte heller; dem gnager han bort om han inte har något speciellt annat för sig. Tåligheten ligger troligtvis i generna hos den typen av hund, med mycket gamla anor och med en inneboende förmåga att klara sig och att vara en streatsmart överlevare. En fantastisk hund tycker både Matte och Husse.
Efter en kort promenad på eftermiddagen, gjorde sig flocken i ordning för att ge sig iväg till Lidingö för att träna i den gamla sjukhuskällaren. Hundarna bands upp som vanligt i kulverten och Husse föreslog att han skulle gömma sig under golvet i ett av de många rummen. Här kan man lyfta på golvplattorna för att komma åt alla kablar som ligger under elcentralen. Det är trångt och det är dammigt - men det går! Matte hittade en kartongbit som Husse kunde ligga på och sedan kröp han ner och gömde sig och någon lade tillbaka golvplattan som dolde Husse.
Tränade denna kväll gjorde fyra Lapska Vallhundar - Aili med son Sumo och halvbror Lime samt icke besläktade Kirou. Samt Jaktlabben Vinja. Samtliga skulle få söka efter och hitta Husse under golvet. Aili var först ut. Hon fick inleda sitt sök med att söka tomt i det stora fläktrummet för att få igång nosen ordentligt inför den svåra uppgiften. Vittringen från en figurant stiger alltid uppåt, då den är varmare än omgivningen. Vittringen från en djupt liggande figurant stiger uppåt och följer sedan väggar och inredning mot taket; för att sedan falla ner mot golvet. Vittringen från Husse under golvet steg upp längs väggarna, men även längs sidorna på det stora och höga skåp som stod i rummets mitt; för att sedan fall ner över golvet. Att fokusera neråt för att söka efter någon under sina fötter är svårt för hundarna! Träning och erfarenhet krävs för att kunna lösa uppgiften snabbt.
Aili var först ut och vittringen från Husse hade inte riktigt hunnit sätta sig. Han hade inte hunnit ligga till sig ordentligt! Aili placerade initialt vittringen vid skåpet mitt på golvet och kom där till skall. När Matte bad om "bättre" vände hon sig om och gick ner med nosen och skallmarkerade fint med nosen mot en springa i golvet, rakt över Husse. Snyggt jobbat! Video på FB/Lapsk Vallhund och på Instagram.
Husse fick ligga kvar i sitt trånga utrymme rätt länge, innan alla hundar hade fått lösa samma uppgift. Ailis halvbror Lime, 12½ år, var snabb med all sin rutin! Han hittade Husse imponerande fort och skällde länge och intensivt för att golvplattan skulle lyftas bort och möjliggöra godisbelöning. Ailis son Sumo, som normalt är en duktig skallmarkör men även en duktig konghittare, valde en ny variant av markering. Sumo försökte gräva sig ner intensivt genom den mycket smala springan mellan golvplattorna; innan han kom till skall.
Dima har aldrig tidigare fått uppleva att en figurant har varit gömd under hans fötter. Han saknar den erfarenheten sedan tidigare; däremot har han fått hitta figuranter som befunnit sig högt över hans huvud. Nu bestämde han sig för att Husse satt uppe på det höga skåpet strax intill det verkliga gömstället under golvet. Dima gav sig inte! Han stod på bakbenen mot skåpet och väntade sig belöning. Men fick ingen respons. Dima hittade en hög A-stege ihopfälld och lutad mot skåpet. Han kom på en lösning och försökte plötsligt klättra upp på stegen! Varpå Matte skrek "nej" och Dima kastade sig ner och stegen höll på att rasa över honom... Den fångades upp och helt oberörd jobbade Dima vidare. Samt fyndade! Han hittade Husse under golvet till slut och hade lärt sig massor på dettta sök! Video kommer.
Kvällen avslutades med att alla hundar fick en tvärtomuppgift. Nu skulle de, en i taget, hitta en figurant gömd uppe på några rör i ett hörn, strax under taket i det stora fläktrummet. Det var en betydligt enklare uppgift och alla löste den snabbt och säkert. Även Dima!