Vädret är verkligen hit och dit! Ömsom plus och ömsom minus. Torsdagen bjöd på smågropig och ojämn puckelpist överallt..... Alla ytor med djup tösnö, där någon rört sig, var nu hårdfrusna och fruktansvärt hala. Vägen, tomten och skogen. Ingenstans kunde man gå utan att vricka till fötterna. Men pucklarna var väldigt små och tätt liggande och plats att sätta ner fötterna på plant underlag obefintligt. Ont gjorde det att gå, i en sliten höft. Fötterna vickade hit och dit och halkade fram och tillbaka. Promenerat blev det alltså bara en kort sträcka i vägrenen längs vägen. Násti var med Husse på jobbet och Modji och Kirous fick umgås omväxlande ute och inne. Stundtals separerades de för att få sukta lite, samt koppla av.
Nu när Kirous fanns i närheten ville en familj som tidigare besökt Násti och Modji, samt närvarat vid träning, även få lära känna den blivande fadern. De anlände när hundarna var ute och blev varmt välkomnade av både Kirous och Modji. Kirous imponerade genom att hälsa mycket vänligt och balanserat, på så sätt att han reste sig på bakbenen och satte framtassarna i bröstet på besökarna. Där stod han stadigt och vaggade på svansen och lät sig hälsas på. Familjen blev lika förtjust i grabben som vad Husse och Matte är.
Många foton togs på hundarna och så småningom fortsatte umgänget inomhus och framför brasan. Förtjusningen blev inte mindre när Modji omedelbart kröp upp i knät på den som satt på golvet. Där fortsatte hon att ligga och halvsova på samma sätt som vid det förra besöket. Helt självklart och med total tillit. Kirous låg bredvid och slappnade av helt. Han började till och med drömma! Det är enklare med sociala hundar som litar på alla människor. Som är trygga i sig själva och har stor tillit. Familjen skippade gärna valpstadiet och tog med sig Modji eller Kirous direkt hem.....