Jag önskar er alla en fin helg!
Vare sig man firar Halloween i dag eller Allhelgonahelgen, eller både och.
Det här är min version av vad man nu än uppmärksammar och tycker är viktigt de kommande dagarna.
Klicka för större bild.
Onsdag.
Ännu en vecka tränade träningsgruppen på Skanska, med sina stora ytor och stora möjligheter. För att få till en effektiv träning utan för mycke spilltid, när åtta hundar skulle få bra träning en vardagskväll, var någon kreativ och kom på ett bra koncept.
Hela träningsgruppen gick en runda för att hitta bra legor/gömställen, där figuranterna vartefter kunde ersätta varandra för att själva köra hund enligt ett rullande schema. Det gick att få ihop fyra figuranter med stort avstånd mellan de olika legorna, längs en runda mellan byggnader och uppställda kransektioner i området. Matte placerades ut som figurant nummer ett i en halvöppen byggnad och längst in i ett hörn, bakom många olika hindrande föremål för hunden att ta sig över, för att komma fram till figuranten. Snart var den första hunden på gång och Matte hittades en första gång och blev utskälld av en skallmarkör. Nästa hund kom strax efter och hittade Matte även den, utan att ha sett kollegan innan. Matte blev utbytt som figurant och tillsagd att hämta Aili, för att hon skulle få gå rundan och fynda fyra figgar. En rätt lång runda och inte alltför enkelt placerade figuranter. Framför allt inte figurant nummer två, som satt på en hög flyttbar stege i rätt kraftig vind på en stor plan. Vittringen blåste iväg rätt långt bort och Aili och övriga hundar fick jobba intensivt här, för att lokalisera vittringskällan. Matte blev hos den fjärde figuranten tillsagd att avlösa henne, varför figge nummer fyra fick ta med sig Aili tillbaka till Dima i bilen. Figge fyra skulle sedan gå med sin egen hund. Full fart och fult ös och fort gick det. Effektivt som sagt. Matte blev avlöst på nytt och nu var det bara Dima kvar. När Aili gick sin sökrunda gick hon i koppel, men släpptes lös när hon visade att hon fått vittring från en figurant och fick avsluta okopplad hos varje figurant. Dima fick däremot vara kopplad hela tiden. Han hittade alla sin figuranter fint och skallmarkerade dem alla bra; med ett riktigt grovt skall!
När alla åtta hundar hade gått sina långa sökrundor, var klockan förvånansvärt lite och ett förslag om fortsatt träning inomhus bifölls. In i bilarna och förflyttning ett litet stycke för att ha alla hundar nära. Effektivt och tidsbesparande. Löpande band även här. När en körde hund, gjorde sig nästa beredd. Alla ville ha olika upplägg med olika antal figuranter och olika svårighetsgrad. Varför varje hund behövde olika mycket tid för att lösa uppgiften med att hitta alla som var gömda. Aili fick en figurant, placerad längs bort i ett hörn och bakom diverse skymmande föremål i form av staplade stolar. Hennes utmaning var att söka under fullständig tystnad, fram till funnen figurant och skallmarkering. Aili skötte sig exemplariskt och var klar med sin uppgift på två röda. Effektivt! Dima fick samma uppgift, men hans utmaning var att okopplad söka självständigt och vid fynd komma till skallmarkering, även om Matte befann sig långt bakom honom. Även han jobbade effektivt och löste sin uppgift perfekt! Effektivt! Snart kunde nästa hund starta sitt sök i lokalen.
Effektiv träning är bra! Sjävklart är det bra att effektivt utnyttja tiden, när många hundar skall hinna söka och utnyttja möjligheterna när ytorna är stora. Stress är mindre bra och ibland är skillnaden hårfin. När alla var klara för kvällen strax före åtta, utbrast en förare spontant och lite matt: "Så här fort har jag aldrig tränat!"