På Nyårsdagen, i tisdags, fanns det en stormvarning för olika områden i landet och även för området där den lilla stugan i skogen ligger. Upplandskusten, Roslagen och skärgården skulle drabbas kring midnatt natten till onsdagen den 2 januari. En klass-1 varning uppgraderades under kvällen till en klass-2 varning med stora risker för skador på människor och egendom.
Vid midnatt dånade vinden och ven genom stugan. Vid ettiden försvann strömmen.
När det ljusnade kunde Husse och Matte konstatera att inget träd låg över huset, men det blåste farligt mycket och trots att allt löst plockats undan kunde man träffas av grenar och även fallande träd. Lapskflocken eldade i kaminen och värmde vatten till kaffe. En tiolitersdunk stod beredd med färskt dricksvatten. Skogen runt om svajade och svängde helt vilt. Det såg helt surrealistiskt ut. Som om hela skogen bara skulle lägga sig ner.
På eftermiddagen hade det värsta dragit vidare ut över Ålands hav. I stugan saknades el och mobiltäckning. Den fasta telefonen var stendöd. Kommunikation med "yttervärlden" var omöjlig. Lapskflocken lämnade så småningom hemmet för att söka upp mobiltäckning för att kunna meddela anhöriga om att allt var hanterbart.
Vägen ut från skogen kantades av nerblåsta hela träd, knäckta träd och träd som hängde i ledningar, varandra och låg över staket och vägar. Några låg över hus och några hade missat hus med en halvmeter till godo. Flera altaner var försvunna under trädmassor. Det var i huvudsak barrträd som fallit. På ett ställe var enda möjligheten att ta sig vidare att köra under en hängande stor gran! Man körde som i en lindrigt röjd tunnel genom grenverket. Foton längst ner.
Mobiltäckning visade sig finnas nere vid golfbanan som tur var. Via bilradion fick Husse och Matte veta att det var ca 33.000 människor som för närvarande var utan ström längs kustremsan söder och norr om Stockholm. Skärgården var värst drabbad där stolparna knäckts och hela nätet bitvis måste byggas upp på nytt! Då så många saknade mobiltäckning kom inte mycket information ut om hur stort område som drabbats och hur många träd som gått omkull. Det skulle dröja några dagar innan vidden av skadorna blev mer kända. Samt kända längre ut i landet.
På torsdagen tog sig Lapskflocken ut till Torpet på Södra Kustvägen mellan Norrtälje och Åkersberga. Det hade snöat, vägen var inte snöröjd, det låg fallna träd ÖVERALLT! All trafik på E18 Norrtäljevägen hade flyttat till Kustvägen då en olycka blockerade vägen i timmar. Oron för att inte komma fram och oron för synen som väntade växte.
Från grinden kunde man se hur hela altanen till lillstugan täcktes av en stor grantopp. Den mittersta av tre stora granar hade knäckts och toppen hade blåst iväg ett stycke märkligt nog. Vilka krafter! Den hade landat i kanten av altanen och när Husse började såga kunde man se att ingenting var skadat! Grenarna hade varit stötdämpare ner i marken. Bonntur och inget annat. En stor gran hade gått ner på utsidan och längs med fårnätet, men nätet var bara nertryckt och ihoptryckt och kommer att kunna fixas när granen kapats upp. Bonntur även här.
På hemvägen bunkrade flocken lättlagad mat och fyllde på vatten. Mobilerna laddades växelvis under körningen. När man fått 70 % laddning fick den andra ta över och ladda. Ett stopp gjordes innan området där mobilerna fungerade någorlunda lämnades. Några viktiga sms kunde skickas. Att ringa gick inte. Att skicka mms gick inte.
Matte fixade middag i form av skivad rostbiff och potatis bakad i folie på glöden i kaminen med tillbehör. All mat var evakuerad ut i kylan som turligt nog låg på sex minsgrader ännu på torsdagskvällen. Vatten för hygien och disk hämtades från den frusna bäcken där isen tillät åtkomst i en liten "vak". Torsdagkvällen tillbringades, liksom onsdagkvällen, med läsning i skenet av pannlampor och stugan lystes upp av stearinljus och fotogenlampor. Braskaminen värmde fint och kaffevatten och annat kunde värmas på kaminen. Med en separettoa fungerade även den biten, men när fläkten inte fungerade kändes viss skitdoft i stugan....
Fredagen randades på samma sätt som onsdagen och torsdagen. Ingen el, ingen mobil. Men nu steg värmen ute och närmade sig morgonens innetemperatur på tretton grader. Ute var det fyra plusgrader. Det började bli kritiskt med frysvarorna som bäddats in i dubbla renskinn.
De båda mobilerna var urladdade. Det regnade och det skulle frysa på till kvällen. En biltur var av nöden för mobilladdning och färden gick till Arninge för inköp av varsin powerbank för framtida behov. Bristvara i trakten är minielverk! SLUT! Salt för halkbekämpning - svårt att få tag i. Powerbank - bara några kvar. Man bjöd kunder utan el hemma på kaffe! Empatiskt och uppskattat!
För att dra ut på bilturen för att hinna ladda mobilerna togs en extra lång sväng längs småvägar. ÖVERALLT låg fallna träd. Delvis över vägar, men kapade för framkomst. Det går inte att beskriva detta plockepinn mil efter mil längs vägarna. Det måste ses för att man skall förstå. Ytterligare några sms kunde skickas.
Enligt rykten var delar av områden nu försedda med el och när grannarna några hundra meter bort hade fått tillbaka elen på fredagmorgonen tändes ett hopp. Skymningen föll utan el och stearinljusen tändes.
Så plötsligt klockan fyra fick Husse se att en kontrollampa lyste i ett hörn! Kyl och frys gick igång! Allt fungerade som det skulle, men det var oklart om verkligen pump och hyrdropress fungerade som de skulle. Vid midnatt natten till lördagen kunde Matte äntligen rädda maten som skulle in i frysen. Vattenförsörjningen fungerade.
Summa sumarum:
Livet fungerar så klart utan el. Men mycket blir krångligare. Tar mer tid, kraft och ork. Måste planeras och förberedas. Husse och Matte var väl förberedda och det gick ingen nöd på Lapskflocken. Men natten till lördagen sov både Husse och Matte äntligen bra en hel natt. Hotet om att hängande träd rasar ner och river ledningar på nytt finns dock kvar rätt lång tid framöver. Internet fungerar men det är osäkert, via en provisoriskt upphängd ledning. Stolpar står snett och riskerar att rasa när marken tinar. Även träd. Varje timme då allt fungerar uppskattas mycket!
Hundarnas liv dessa dagar har inte påverkats så mycket mer än att Husse och Matte haft lite andra prioriteringsgrader. De uppskattade mycket en dryg timme vid torpet, då de fick "bestämma själva" när Matte först förbjudit dem att undersöka det rasade staketet på nära håll. Husse har promenerat dagligen men inte så långt.
Att läsa om och se bilder från ett område där skogen slagits omkull är sannerligen inte samma sak som att uppleva det på nära håll. Knippen med fyra till fem stora granar eller tallar har fallit tillsammans. Bitvis har varenda träd fallit eller knäckts.
Lapskflocken har haft en enorm tur som inte fått något skadat eller förstört. Spjälluckorna som satt fast runt det plintstående huset hade av vinden flyttats långt bort från huset..... De låg där oskadda där de landat. Utan att skada något på vägen.
Det visade sig att Stockholms län drabbats värst i landet av denna storm. Norrtälje hade där drabbats allra värst och i skrivande stund saknar ännu kring 10.000 hushåll el och de kommer att få vänta till den 10 januari innan de får den tillbaka. Trygghetslarm fungerar inte för alla och räddningstjänsten går in och hjälper hemtjänsten. Detta har aldrig hänt här tidigare.
Lapskflocken är lyckligt lottad.
Just nu sänds information om situationen som första inslag på Rapport! Äntligen kommer det ut hur det ser ut här. Lapskflocken bor i gränsentrakterna till Norrtälje.
Bilderna är inte bra tekniskt, tagna mörkt och på långt håll, men de visar en situation. Vägen från Lapskflockens stuga ner till samhället.
Klicka för större bild.
