NÁSTIS RESA
TILL MUSTI I FINLAND
25.9 - 3.10 2008
Torsdagen den 25.9 var Násti uppe på Ulltuna Djursjukhus och tog ett progesteronprov. Senare på dagen fick vi svaret att värdena låg på 1,6. Detta är mycket lågt. Det var den 12:e dagen i löpet. Båtbiljett var bokad till sena eftermiddagen och det gick inte att boka om den. Hela helgen var fullbokad. Mustis ägare underrättades om detta. Att komma för sent var inget som lockade och därför fick det bli avfärd denna dag.
Solen sken och det var riktigt varmt och skönt på akterdäck på Viking Gabriella. Násti njöt och rullade ihop sig under ett bord, belyst så vackert av kvällssolen! Hela färden ut från Stockholm tillbringade vi ute på däck. Vi gick promenader lite kors och tvärs och Násti drog iväg sin matte ända högst upp där fläktarna från köket mynnar ut. Där stod hon och drog vällustigt in matlukten! Precis som på resan i våras. Det märktes mycket väl att Násti kände sig hemma på båten.
Násti serverades middag i den fina hytten med stort fönster och fick sedan vila medan hennes matte fick i sig lite räksallad. Under kvällen fick Násti vara med och lyssna på lite musik utanför puben. Där lyckades hon totalt charma ett par från Borgå! Detta resulterade i att skjuts erbjöds med deras bil till Borgå, för att undvika ett krångligt bussbyte på busstationen Kampen i Helsingfors.
Följande morgon bar det alltså iväg med bil till Borgå, där en dryg timme spenderades i en underbar trädgård, ätande skinksmörgåsar och drickande kaffe! TACK snälla Maj och Risto!!! Därifrån gick färden vidare med bussen till Hamina / Fredrikshamn. Ankomst dit 14.10.
På busstationen i Hamina mötte Mustis matte och hon bodde strax intill. Där väntade Musti! Kärlek uppstod omedelbart mellan Násti och Musti! En gemensam promenad visade att nog fanns det en ömsesidig parningsvilja!
Lördagen startade mycket tidigt eftersom Mustis matte skulle till Helsingfors och titta på Agility-VM. När hon åkt iväg togs Násti och Musti på en promenad ner mot stranden. Där var det lugnt så tidigt och i ett "grönt" parti längs en infart till ett hus parade sig Násti och Musti för första gången. Båda i koppel och framför en handmålad skylt där det stod: "PRIVATE AREA" även på finska och ryska. Detta kom att bli "deras plats"! Här skedde sedan ytterligare åtta parningar! Samtliga med kopplade hundar. E18 mot St. Petersburg passerade strax intill och måste korsas för att man skulle komma ner till stranden. Resten av lördagen fick hundarna vara ute på en riktigt lång promenad. Hamina är en mycket vacker gammal bastionstad, byggd runt en bastion från 1800-talet och med en militärhögskola med övningsområde "mitt i stan". Åtskilliga gamla välhålllna trähus sätter sin prägel på hela staden och mängder med gigantiska höstskrudade Lönnar förgyllde vyerna! Solen strålade från hög, klar och alldeles blå himmel!
På söndagmorgonen parade sig hundarna på nytt samt på kvällen. På dagen var Mustis matte ledig och vi tog en gemensam långpromenad.
Måndagen var arbetsdag så då var vi ensamma ute en stor del av dagen. Parning på morgonen och på kvällen.
Tisdag och onsdag samma sak. På onsdagen höll dock resan på att ta en ände med förskräckelse! I det underbara höstvädret och de vackra omgivningarna blev det en hel del fotograferande. På något egendomligt sätt lyckades vi traska rakt in i militärens stora övningsområde! Där var en idealisk plats att vara med två hundar som kanske ville para sig. Så väldigt ostört och hundvänligt! Rätt som det var dök en bil upp och två unga militärer närmade sig med bestämda steg. Efter att ha sagt något myndigt på finska övergick de till engelska. I denna del av Finland är inte svenska så ofta förekommande. Området var privat. Militärt. Det var belagt med vite att befinna sig där. "Där borta är grinden ut!" Ut gick man genom en grind, men hur i hela friden kom vi in? Ingen grind hade passerats! Killarna var vänliga men bestämda! Med kameran i högsta hugg, utlänning dessutom, så var det nog ingen bra plats att rasta hundar på. Men det var vackert! Några fina foton blev det också!
En kväll for vi ut till en skog och Musti kunde vara lös. Om det var byte av plats, eller att hans matte var med som ställde till det är svårt att säga. I vilket fall hade han betydligt svårare att komma till skott. Násti ställde upp sig och han klev på, men klev av lika snabbt. När vi i stort sett gett upp och skulle åka hem blev det till slut en parning. En annan kväll hade hon varit med vid stranden och då fungerade Musti bättre. Förmodligen var det den platsen - mellan E18 och stranden, som var den bästa för honom. Den låg inte alls långt (5 min. promenad) från hans hem.
Mellan parningarna var hundarna mycket lugna och höll sig nära varandra. Inget sex i huvudet alls vad det verkade! Inget gnäll och båda åt som vanligt. De låg nära varandra eller kollade var den andra var. De tycktes verkligen tycka mycket om varandra! Underbart att se! När vi gick ner till stranden parade de sig. Därefter inget flås utan fullständigt oberörda hundar. Det som skulle göras var gjort. Det var påtagligt att detta var två hundar med mycket starka ryggar och mycket god kondition. Ett par som gjorda för varandra!
Under vistelsen hos Musti bodde vi alla i en etta på 35m2. För hundarna var det nog bara bra eftersom de hela tiden fick vara nära varandra. Ingen oro över vart partnern tagit vägen! Sista natten fick dock Násti och hennes matte sova på golvet i bastun. Då gick parningen i ösregnet mycket snabbt på torsdagmorgonen! Musti hade inte haft koll på sin tjej under natten!
På väg till busstationen, torsdag förmiddag, vägrade Násti följa med! Musti hade blivit bortryckt från henne nere vid E18 när hans matte mötte upp och hade extremt bråttom till jobbet. Det krävdes mycket övertalning för att få med henne. Hon stod istadig som en åsna och tittade ner mot platsen där Musti så plötsligt försvann. Det framkallade nästan tårar hos hennes matte!
På bussen mot Helsingfors kom ett SMS att Musti matvägrade.........
I Vikingterminalen fick vi tillbringa rätt många timmar eftersom bussen anlänt så tidigt. Náti var jättetrött och sov djupt, liggande på sidan, utsträckt bland alla människor! Ett tag fick hon sällskap av ett större sällskap turister från Kina. Tre barn satt länge på golvet runt Násti och hon var påtagligt förtjust! Kameran låg bortglömd i ryggsäcken! Typiskt! Det hade blivit underbara foton.
Vid bokningen dagen innan, på en resebyrå i Hamina, gick det bara att få en C-hytt under bildäck! Vid incheckningen gick det inte heller att byta upp sig. Men skam den som ger sig! Strax efter avgång gick det bra att välja mellan flera alternativ! Så det fick åter bli en behaglig utsides A-hytt. Násti var mycket välrastad och fick efter sin middag sova i hytten. Hennes matte åt en enkel middag och festade till det med ett glas vin och tårta till kaffet. Kvällen tillbringades åter utanför puben och Násti skaffade sig och sin matte genast nya kontakter!
Fredag morgon, efter en veckas vistelse i södra Finland, var vi åter hemma.
Násti och Musti har parat sig sammanlagt 10 gånger under 6 dagar. I löpet har det varit dag 14 - 19.
Musti har gjort ett mycket gott intryck! En lugn, stabil och vaken hund. Han hördes inte skälla en enda gång under denna vecka!! Lite ovant för en Lapsk Vallhund som vi känner dem. Vid möte med andra hundar blev han stor och ståtlig men agerade inte mot dem. Trots att han hade en löptik med sig. Han har en klok och vaken blick. Musti ser ut att hela tiden ställa frågan: "Vad skall vi hitta på nu?" Härligt! Men han är inte otålig utan väntar lugnt på besked. Han har en tydlig av/på-knapp. Det var inte bara Násti som blev förälskad, det blev hennes matte också! Exteriört påminner Musti väldigt mycket om Nástis pappa Bonjo. Han matchar Násti mycket väl. Han är glänsande kolsvart utan den ljusa underull som Gázzi och även Násti har. Musti har fantastiskt fina knutna framtassar, precis som Gázzi. Han har även en lite väl "glad" svans - precis som Nástis bror Ailu! Men även solen har som bekant fläckar!
Musti och Násti var ett passande par på alla sätt och vis och nu väntar vi med spänning på ett gäng lika fina valpar!
BILDSIDA VISAS SEPARAT! Klicka här!
♥ Tillbaka