Luciamorgon, fredag.
Matte steg upp i tid till sändningen på TV, med luciafirande i en vacker kyrka. Levande ljus runt omkring i vardagsrummet, te, lussebulle och lyxpepparkaka. Stämningsfullt och vilsamt. Traditionell julmusik med en blandning av kyrklig och traditionell musik. Matte njöt.
Knytten hade fått fukost och firade Luciamorgon på sitt sätt. Genom att jaga varandra och strimla kisstidningar under glada skall! Ihållande skall. Farten skruvades upp. Matte drog upp ljudet. Knytten drog upp ljudet.....
Men Matte njöt ändå av sin testund med en sprakande brasa i kaminen, levande ljus, julmusik och ystra, skällande valpar! Det blev en valpkull! Alla är friska! Alla hade hem som väntade innan de var tillverkade! En fin morgon.
Knytten hade ätit. Efter Mattes mysmorgon fick knytten lite koppelrastning på tomten med de vuxna hundarna lösa och därefter vilade de faktiskt en stund. Snart var det dags att koppla dem igen för att bege sig till veterinären i Täby Kyrkby för ombesiktning av Saivi. Som lämnar barndomshemmet uner lördagen. Matte glömde hoppa över henne när kullen besiktigades nyligen och även Manni kommer att behöva ett nytt intyg, då de inte får vara äldre än sju dagar.
Tre pigga knytt stoppades in i bilen med sin mor och mormor och iväg bar det. I Kyrkbyn fick Aili på sig sin fina rosa sele och alla fick ett litet halsband av julgransglitter, dagen till ära. Saivi och Manni fick komma in till veterinären och Aili blev kvar med de vuxna i bilen. Succé på mottagningen med två Luciaknytt! Manni var med som träning, då han inte gillat att bli chippad och dessutom måste uppleva eländet två gånger, då chippet kröp ut vid det första försöket. Nu fick han träna på att vara uppbunden när syrran gicks igenom för andra gången. Båda skötte sig väl och uppträdde med ett stoiskt lugn i situationen.
Utanför kliniken väckte de två glittrande knytten stor uppmärksamhet i det lilla köpcentrumet i fredagsanstormningen på eftermiddagen. Än mer uppmärksamhet fick de när Aili fick ansluta sig för miljöträning. Tre Luciaknytt som var fullständigt övertygade om att alla människor var där bara för att hälsa på dem! "Vi är här nu! Kom och hälsa på oss!" Var de tre glittrande knyttens budskap till omgivningen. Kan det vara bättre?! Positiva knytt.
Alla de tre knytten var lika ivriga med att dra i kopplena för att kunna nå fram till varenda människa som kom i deras väg. Tre sociala valpar som ville hälsa på alla en fredageftermiddag utanför ICA. Tre sociala knytt med luciaglitter runt sina halsar och en iförd rosa sele med hjärtan. Tre glada och ystra knytt som såg ut som små leksakshundar. Inte många kunde motstå dem! På frågan om "man fick klappa valparna" tackade Matte för erbjudandet och förklarade att just detta var avsikten med knyttens närvaro på platsen. De skulle få lära sig att alla männiksor vill dem väl. Knytten blev inte besvikna! Ett tvärsnitt av samhället klappade knytt denna Luciafredageftermiddag. Tonårstjejer satt på gångvägen och klappade knytt och filmade. Killar i varselkläder stannade upp och klappade knytt. Pensionärer klappade knytt. Hundägare, icke hundägare. Oemotståndlig var syskonskaran.En stor svart Rottisblandning hälsade på knytten när de kom i hans väg. Men en liten pojke vände och sprang till sin mamma, inför tre glädjestudsande knytt på tio meters håll.
Knytten såg cyklister, barnvagnar och rollatorer. Tåget kom förbi och mängder med bilar. De kopplade av och busade med varandra i kanten av en häck mot en villaträdgård och de föreföll njuta av allt liv omkring sig. Utom när ett gigantiskt arbetsfordon kom farande på cykelvägen och sedan började backa. Då SKALL man akta sig. Matte försökte lägga ribban så att man skall gå undan. Men inte fly i panik. Förhoppningsvis gick budsakpet fram. Inget knytt föreföll skärrat, bara vaksamt.
På hemvägen var Matte med hundar bjudna på fika hos G. och hennes familj. Ett stort rött hus på en stor inhägnad tomt med höns och där finns Modjis första kompis Alaska. Av rasen Vit Herdehund. Hennes storasyster, Schäfern Kelly fick flytta till hundhimlen efter ett långt liv för några dagar sedan. Alaska bhövde piggas upp. Men tre knytt i köket på en gång blev lite mycket.... Så Alaska valde att dra sig tillbaka och kvar kring fikabordet blev Násti, Modji, Saivi, Manni och Aili. Som inte alls hade något emot att umgås med Alaska! Násti och Modji bjöds på kokt vom och det är inte konstigt att de reser sig och glädjelåter när Matte svänger in till Gransäter! Aili kommer att få umgås mycket med Alaska framöver. Det var som om just de två kände lite extra för varandra. Minimodji. De är lika i mångt och mycket. Alla valparna slog sig till ro vartefter och somnade på olika ställen i köket.
Vilket fantastiskt bra tillfälle för knytten att få komma på besök i ett annat hem än föräldrahemmet! En tidning placerades på köksgolvet och dess närvaro upptäcktes snabbt och utnyttjades av knytten.
Att Matte "utsatte" så unga (9 v.) knytt för allt detta under en dag är inget som hon skulle ha gjort med ett knytt som just flyttat in i familjen! Då måste man först etablera kontakt och bygga en relation innan man låter världen växa för fort. Men med dessa tre knytt kan Matte utnyttja att de fortfarande är kvar hemma. De har en stabil vardag sedan födseln och de har en väl etablerad kontakt med Matte. Deras mamma och mormor var med. Att få ha några knytt "på övertid" ger Matte som uppfödae mer tid att låta knytten få lära för livet under den korta präglingsperioden. Ingen tid missas genom att en valp först måste bygga upp en ny trygghet i en ny miljö med en ny familj. Innan den kan utsättas för bruset ute i samhället. Förhoppningsvis har dessa knytt med sig lite extra erfarenheter när de flyttar.
För Ailis del innebär det att Matte anmält henne till valpkurs, redan när hon just skall fylla fyra månader. Inget att vänta på! Modji var yngst på sin valpkurs och det kanske Aili också blir. De har ju aldrig upplevt omställningen med att byta flock. Stor skillnad!
Man kunde vänta sig att knytten skulle vara väldigt trötta vid hemkomsten, efter en så händelserik dag. Det var det inte. De var varken lugnare eller vildare än vanligt. Men på lördagmorgonen var det Matte som vaknade först! Strax efter sju. Kändes bättre än när knytten röjde runt klockan 04-05 nyligen!