Onsdag.
GLÖM INTE att bli medlemmar i den nya rasklubben för Lapsk Vallhund!
Familjens två Lapska fick värma upp hemma på eftermiddagen, med ett luktletande med störning i uterummet. Längst bort från ingången gömde Matte lukten i ett hörn lite halvdolt. För att kunna ta sig dit, måste man tråckla sig emellan tre renskinn. Ett gammalt och garvat och två stela, nya och bara torkade som står på sned mot varandra i det långsmala utrymmet. Varje gång hundarna går in numera, går det åt sidan och hälsar på de tre renarna! För att varje gång konstatera att de ännu inte rört sig ur fläcken.....
Nu måste de alltså passera mellan dessa skinn och deras starka dofter för att nå fram til den lilla droppen av eucalyptus, gömd halvdolt bortom skinnen. Båda hundarna löste uppgiften snabbt och utan problem, med fina markeringar. Aili vann tidsmässigt och många sekunder hann inte gå innan hon fyndat och markerat. Pang på.
På kvälleln tränade gruppen i sjukhuskällaren, som erbjuder många olika rum, såsom slamrande fläktrum, skyddsrum och förråd. Här finns en uppsjö av möjligheter att i de till synes rätt tomma rummen få till gömställen. Det krävs dock lite fantasi, uppoffrande och smidiga träningskompisar!
Tränade denna kväll gjorde två Lapska tikar, två Lapska hanar och en Labbeyngling. Samtliga låg uppbundna under tysnad intill sökområdet i väntan få uppdrag. Första uppgiften utnyttjade att samtliga rum var oanvända som sökområden och ingen doft av människa hade tillförts i området på flera dagar. En och en släpptes hundarna i det centrala utrymmet för att söka utåt i samtliga rum där dörrarna stod vidöppna. Hundarna skulle få arbeta helt utan inblandning och nyfikenheten var stor på om de skulle gå ända längst in i det största fläktrummet när ingen vittring låg där. En nyfikenhet fanns även på hur hundarna skulle tackla uppgiften avseende sökmönster!
Samtliga hundar löste uppgiften på i stort sett samma vis. Ingen av dem sökte mer än några meter in i det största fläktrummet. Ingen vittring hittades som motiverade ett större sök där inne. De betade sedan av rummen vartefter, dubbelkollade på några ställen och återgick till sina förare och avrapporterade att inga fynd gjorts. Stort beröm delades ut, då hundarna jobbat ut fint från sina förare under tystnad och inga fynd fanns ju att göra. Hela gruppen, inklusive arbetande hunds förare, stod hela tiden kvar i det centrala utrymmet och hundarna fick arbeta helt självständigt.
För att göra en jämförande studie placerades sedan en figurant längst in i det största fläktrummet och hundarna skickades åter på ett likadant sök. Samtliga hundar fångade genast vittringen och sökte upp vittringskällan och markerade. Det enda kruxet var ju att de alla nu hade ett flyktspår. Bäst hade varit om figuranten hade kunnat nå gömstället via någon bakväg naturligtvis.
För att uppnå denna effekt arrangerades nya sök för hundarna där andra utrymmen nyttjades och där hunden släpptes in i sökområdet en väg och figuranten en annan väg. Inga flyktspår således. Ett hittills outnyttjat utrymme användes denna kväll, då en smidig figge lyckades klättra över ett högt avgränsande galler, via en mot gallret lutande gallersektion, för att gömma sig längst in i utrymmet bakom. Alla spår av denna klättring undanröjdes och strax utanför klättrade en annan smidig figge upp och gömde sig ovanpå stora rör i taket. Den vittringen slog ner innanför gallret och effekten blev som planerat!
Hunden skallmlarkerade mot gallret och där bakom kunde ju ingen ha kommit in. Det begrep ju hundföraren. Varför hunden naturligtvis måste få vittring från någon annan plats i närheten. Föraren bad hunden jobba vidare och så småningom fick hunden upp nosen och föraren såg figgen uppe på rören. Strax kom markeringen. Figgen klättrade ner, belönade hunden och föraren tog med sig hunden och lämnade platsen, Klart.
Det dröjde innan föraren upptäckte att en i gruppen saknades. Den egna sambon var ju inte med. Men alla utrymmen var ju genomsökta? Nu sattes större tilltro till hunden som var mycket klar över var den egna hussen befann sig och hade mindre svårt att övertyga den mycket förvånade matten om vilka klätteregenskaper familjens husse besatt. Snygg markering på nytt mot gallret och nu blev hunden äntligen både trodd och belönad! Tack vare apliknande klätterkonster fick familjen sin husse tillbaka. Imponerande insatser av båda seniorfiguranterna! Snyggt jobbat!
Matte ville experimentera lite och valde att avstå det sista söket, för att i stället testa huruvida Aili kunde koppla om arbetsmässigt till luktletande efter eucalyptus i sökområdet. Matte valde det "renaste" och minsta rummet för denna övning medan en annan hund sökte i resterande rum. Doften gömdes i sin tebehållare strax innanför dörren till ett skåp med dörren på glänt. Aili sattes i arbete och var aningen ambivalent till en början. Fyndade doften, släppte och ville vidare in i nästa rum. Hon visade vid en stängd dörr att hon ville få den öppnad. När hon inte fick det återgick hon till doftkällan och skallmarkerade för att gå över i en frysmarkering. Matte gömde sedan om doften på golvet i ett hörn intill ett skåp och nu kom endast en skallmarkering när Aili fångade doften. Hon fullföljde och frysmarkerade snyggt vid vittringskällan. Vid luktletande är det alltid Frolic som är belöning, aldrig annars och nu fick Aili en näve Frolic för väl utfört arbete, samt social belöning.
Hundarna skötte sig fint allihop och de fick totalt tre sökuppgifter var att lösa denna kväll. Att gå ut och jobba med en uppgift för att sedan gå i "karantän"/viloläge och därefter på nytt ladda och gå i arbete är mycket bra träning för alla hundar. Oavsett typ av träning! Full fart - vila - full fart - vila o.s.v. ALLA hundar som används i arbete/träning måste kunna koppla på och av fram och tillbaka. Detta är absolut inte någon rastypisk egenskap endast för Lapsk Vallhund!
Det blir fel när man nämner "AV- och PÅ-KNAPP" som något rastypiskt för just Lapsk Vallhund. Förvånansvärt många efterfrågar framför allt AV-knappen? I en arbetande hundras? Vill man jobba (träna) med sin hund torde väl en fungerande PÅ-knapp vara vad man först frågar efter. Därefter är AV-knappen intressant. Vilja jobba, kunna vila och återhämta sig. Stryk gärna dessa två "knappord" ur rasbeskrivningarna - tänker Husse och Matte.
Tack alla för en rolig, omväxlande och effektiv träningskväll tillsammans!