Onsdag.
På kvällen tränade träningsgruppen som vanligt och nu på en industritomt. Tränade gjorde två vuxna Lapska hanar och en tolvveckors Lapskkille, samt två Lapska tikar och en Labbegrabb. I en del av området pågick under träningskvällens början viss aktivitet, innebärande fordon som körde omkring. Varför hundarnas frisök måste begränsas en aning, så att de inte kom i vägen. Begränsa kan man göra genom att lägga figuranterna så att vinden inte för hundarna in i oönskade områden och med koppel/långlina.
Aili har rehabiliterats efter ett komplicerat kejsarsnitt och påföljande sjukdom i sommar, genom en successiv ökning av belastningen på henne under söken. Det första söket hon fick göra när valparna var stora nog att få följa med för att miljöträna, bestod bara i ett mycket kort kopplat sök med en enda figurant inom ett mycket begränsat område. Hon har sedan fått söka i koppel över lite större yta och bara på plan mark, för att sedan få börja frisöka och gradvis har figuranterna placerats i allt mer "miljö" och områdena har blivit större och söktiden längre.
Nu är hon mogen att träna som innan hon parades och på kvällens träning fick hon ett stort frisök där ett område var tomt och saknade figuranter, medan det i ett annat område fanns fyra figuranter gömda på för Matte okända ställen. En medföljande "facitgubbe" kunde styra upp så att Matte inte fastnade någonstans eller belönade en felaktig markering. Aili fyndade sin första figurant inne i en dragig byggnad med två öppna portar, där vinden fick vittringen att fara runt. Här blev det lite mycket skällande och Matte misstänkte en andra figurant i byggnaden, men upplystes av Facit om att det bara var gammal vittring från tidigare utlagda figuranter åt andra hundar. Längst bort i området mot ett staket, fyndade Aili nästa figurant på marken och hon jobbade sedan vidare i god fart och på ett lastbilsflak fanns ännu en figurant som Aili skallmarkerade fint. En figurant saknades ännu och en lång rad med transportabla toaletter var oavsökt. Här slog Matte koppel på sin hund för att få ner tempot och för bättre fokus på varje enskild dörr. Aili nosade noga runt varje tröskel och bestämde sig för en dörr mitt i den långa raden. Här stannade hon upp och skallmarkerade fint och när Matte öppnade dörren satt Husse där inne. Bra jobbat av Aili!
Som avlsutning på sitt sök, på väg tillbaka till bilen fick Aili tomsöka i ett förrådstält. Det är bra att inte alltid avsluta söket med en funnen figurant. I skarpa lägen fyndar hundarna sällan och måste kunna tomsöka länge utan att hitta någon människa och utan att tappa motivationen. Varje fyndad figurant ger hunden en belöning i sig och man slutar söken alldeles för ofta när hunden hittat den sista figuranten som är utlagd. Ett lyckat sök är inte nödvändigtvis en fyndad figge. Ett lyckat sök är ett väl genomfört sök! Även utan fynd. Viktigt! Ett lyckat sök skall belönas noga av föraren! Vilket är lätt att glömma.
Modji fick ett liknande sök men utan tomsök. Hon hade tre figuranter gömda på för Husse okända ställen och Modji jobbade fint och i god fart genom sökområdet och skallmarkerade fint sina funna figgar.
Lillkillen Sumo, Gátchis Åtså Sválla, fick ännu en kväll vara med sina föräldrar och sin mormor på träningen. Nu skulle han få gå vindstigar i "miljö"! Vilket skall tolkas som att det fanns diverse föremål i sökområdet som bestod av annat än naturmaterial som grus och sten. Konstiga saker både på marken och runt omkring och även konstiga lukter. För första gången besökte han en industritomt med allt vad det innebär och här skulle han även få leka kurragömma!
Vinden var god och en figurant gick iväg och gömde sig i vind bakom ett föremål, utan att Sumo fick se det. Han fick hälsa på "publiken" resten av träningsgruppen och sedan fick han gå helt förutsättningslöst i långlina med sin matte mot vinden. Sumo är en nyfiken kille och han såg sig omkring på det för honom helt nya området. Nyfikna hundar är en förutsättning för sökträningen. Sumo upptäckte Matte som fotade och lite annat, men så träffades hans nos av en vittring från en människa han inte kunde se! En nyfiken valp måste då ta reda på var den vittringen kom ifrån! Sumo hade redan lärt sig den här leken och drog iväg mot vittringskällan med beslutsamma steg! Hans matte hängde på och Sumo fyndade en jättetrevlig människa försedd med gott godis, bakom en gallerbur. Sumo togs sedan undan när en annan figurant gick iväg och gömde sig i vind längre bort. Nu tog Sumo vittringen snabbt då han aktivt sökte vittringen! Mycket bra jobbat av lillkillen, som lärt sig denna lek väldigt snabbt.
En del hundar har problem även långt fram i utbildningen till räddningshundar, med att aktivt söka vittring. De har missat vindstigarna som valpar/unga och har lärt sig att springer man bara mycket och kors och tvärs så snubblar man förr eller senare över en vittring. En del får lära sig att söka efter människor genom att få synretningar. Man gör så olika, men tidiga vindstigar har fungerat mycket bra enligt Husses och Mattes erfarenheter.
Det är en ynnest att utan att behålla en av Ailis valpar, ändå få möjligheten att följa några av dem på mycket nära håll.
Tack alla för en givande träningskväll!
Klicka för större bilder.
