SM för räddningshundar avgjordes i helgen och vann gjorde Ann-Marie Melin med sin Golden. Gamla kursare till Husse. GRATTIS!
Husse och Matte ägnade halva söndagen åt att rensa rent kring stugorna i Vettershaga och lasta in ett nerrivet innertak, mängder med isolering, en slaktad platsbyggd jättesäng och annat virke, i ett lånat släp med kåpa. Två gamla skumgummimadrasser fick också följa med. Allt som funnits i det fukt och myrskadade huset är nu kört till till tippen. Hundarna fick vara på tomten några timmar, medan Husse och Matte fyllde släpet. Matte hann också sätta en hasp på lilla grinden mot skogen och innan avfärd avnjöts en spartansk lunch bestående av varsin drickjyoughurt och en banan. Solen sken och det var varmt och skönt på tunet mellan stugorna. Nu finns plats att slänga ut ännu mer nerrivet tak..... Oron finns angående vad säljaren vet, men inte berättat, om bostadshusets Anticimexinsats!
Mer jobb väntade hemma, där Matte klippte resten av gräsytorna och finputsade med elsaxen och Husse klöv ved med den utmärkta vedklyven. Hundarna ville vara nära Matte och placerade sig så nära gräsklipparen det bara gick. Modji ansåg att Matte, samtidigt som hon sköt den motorfria gräsklipparen framför sig, kunde ha dragkamp med sin yngsta, leksugna vovve! Det kunde inte Matte. Dock gick det att klippa med elsaxen och ha dragkamp samtidigt! Modji och Matte slet i varsin superlång arm tilll den arma apan, som tycks hålla för det mesta. Ursprungligen en handdocka ur gratislådan på loppisen.
Matte har velat undvika att träna spår med Modji, så länge hon var i utbildning för certprovet i räddningssök. Allt för att undvika osäkerhet hos Modji. Skall nosen upp eller ner? Under räddningskursen skulle nosen ALLTID UPP! Alltför ofta beror hundarnas tillkortakommanden på att vi som förare ine förklarat tillräckligt tydligt för hunden vad vi förväntar oss att den skall göra. Hunden förstår helt enkel inte vad vi vill att den skall göra. Vi har varit för otydliga och ställt krav som hunden inte har fått en möjlighet att leva upp till.
Reglerna för räddningshundutbildningen har ändrats titt som tätt under årens lopp och ibland har man krävt att räddningshundar skall kunna göra spårupptag och spåra, ibland inte. Med skogen tvärs över vägen tycker Husse och Matte att det nu är dags att Modji får lära sig att spåra människor. Husse gick upp i skogen en bit bort och korsade sedan stigen som leder upp mot berget. Han satte en snitsel för att markera övergången och riktningen. Ungefär tjugo meter fram i spåret placerades Modjis apa. Spåret kom att ligga i en timme i stället för halva tiden av olika skäl. Matte tog Modji i koppel och fast halsband för att gå uppåt stigen, som på en vanlig promenad. Allt skulle vara som vanligt, inga konstigheter.
Modji fick snabbt vittring av något vilt i närheten och näsan var högt i luften. Något djur hade nyss gått på stigen och pinkat vid kanten. Modji var helt fokuserad på denna luftburna vittring. Så rätt som det var åkte näsan ner och Modji tog Husses bakspår, mot vinden. Matte stod kvar på stigen och lät Modji gå ut i kopplets längd. Försiktigt signalerade Matte återgång till stigen, genom att ta ett koppeltag, en förhållning. Inget prat. Modji svarade och tog spåret åt rätt håll, varför Matte hängde på direkt. Modji spårade i kärnan (Husse var med), lugnt och metodiskt genom bärris, över mossa och en bergknalle. Där låg apan och Modji noterade den ointresserat och fortsatte vidare. Vadå spårslut?! Husse hade ju inte flugit från platsen! Men Matte stod kvar och Husse tog upp apan och bjöd till kamp, som Modji svarade på direkt. Modji kampades en bra bit tillbaka ner mot huset och Husse och Matte var mycket nöjda med Modjis spårdebut. Både Gázzi och Násti spårar bra. Násti mer noga än Gázzi som gärna genat i vinklar och velat fram så fort som det bara varit möjligt.
Mysteriet med främmande skit på gräsmattan är troligtvis löst. En grävling har förmodligen intagit området och letar vinterkvarter. Ny skit placerades på gräsmattan under natten till söndagen. Troligtvis har den tagit sig in under grinden. Cockermatte snett över vägen har också haft påhälsning, där ett galler under grinden petats undan och en staketstolpe visat sig vara rutten i botten och har tryckts omkull. Eftersom granntomten intill fått nytt avlopp och mängder med våt sand kunde skvallra om djuraktiviteter helt nära, kollades området upp av de båda mattarna. Jomenvisst fanns där grävlingspår! Sanden kom på plats i fredags.
Ett märkligt sammanträffande är, sorgligt nog, att en höna dödades på Cockertomten under lördagen, då båda mattarnas tomter låg öde. En av katterna var dessutom försvunnen sedan lördagkvällen. Inte tar väl grävlingar höns och katter?!