Söndag.
På söndagen blev räddningshundutbildningens syfte verklighet för åtta av de hundekipage som ingår i den internationella styrkan. En grupp med 60-80 (olika uppgifter) deltagare, varav åtta räddningshundekipage, samlades på söndagen i Örebro för avfärd till Nepal. Hundförarna åker dit som en del av den styrka som Sverige skickar iväg och är i första hand räddningsarbetare, men med sina hundar som en spetskompetens. De kan få jobba med allt möjligt och kanske inte alls med hundarna. Det beror helt på hur det ser ut på platsen och vilka insatser som behövs i första hand. Det är mycket svårt att nå ut i byarna och enligt en artikel i D.N. krävs helikopter eller åsna för att komma ut till bergsbyarna. Vägarna är förstörda. Den utrustning som den svenska räddningsstyrkan medför, är beräknad för att täcka två veckors behov. Med mycket kort varsel åker alltså samtliga deltagare i styrkan iväg för att kunna vara borta i två veckor. Hela tiden finns risken för efterskalv. Ett tufft jobb för både människor och hundar.
http://www.dt.se/dalarna/falun/raddningshundar-fran-dalarna-till-nepal
Familjens egna hundar behövde inte packa för två veckors hårt arbete. Då varken de eller deras förare ingår i den internationella styrkan.
Efter en dag full med arbete på hemmaplan för Husse och Matte, tog de på kvällen med sig hundarna för att låta dem springa fritt på Hakungekrossen i närmare en timme. "Springa fritt" betyder att Husse och Matte går omkring i området och anger riktningen och hundarna hänger med och tar för sig av allt som finns att klättra på, i form av stenhögar, grushögar och jordhögar. De älskar att rusa upp på högar av olika slag och fångar vittringar från långt borta! Utsikten är inte heller något de föraktar.
Måndag.
UPPLETANDE
Grävaren stod utanför dörren på morgonen och undrade om Matte fått tag i en "tombola" = betongblandare, då han inte ville blanda med visp i en rulle. Rulle är samma sak som en murarhink. Matte har sett betongblandare på några tomter, men inte lyckats få tag i ägarna. Nu tog Matte bilen och körde runt i området för att försöka få tag i en av dem som sades ha vad Matte sökte. Enligt uppgift jobbade han på en tomt i området, men där fanns han inte. Hemma stod hans bil och Matte knackade på. Ingen öppnade. Matte cirklade runt på småvägarna varv efter varv i sitt sökande efter tombolaägaren. Med klent resultat.
Matte tog senare en långpromenad med hundarna i området och sökte en andra gång och nu längs andra vägar. Från bilen syntes den inte, men när Matte reste på sig och gick upprätt såg hon en blandare på en tomt, hos en person som sällan är vid sitt fritidshus.
Matte lekte detektiv och sökte rätt på ägarens telefonnummer, men hoppet var litet, då personen Matte sökte inte gärna vill ha med andra människor att göra. Kallar sig själv eremit. Ett meddelande på mobilsvar besvarades överraskande rätt snart, med ett sms och ett vänligt löfte om att få låna den åtrådda blandaren! Fyndat!
Matte ägnade sedan dagen åt att flytta stora stenar och åt att vattna alla omflyttade blommor. Matte planterade även en björk i tomtgränsen på grannens sida i samförstånd. Där har flera träd gett upp av ålder och nya välkomnas gärna. Särskilt björkar. Full enighet råder grannarna emellan och tomtgränsen är inte så viktig. Matte håller gärna fint även "på andra sidan". Trevligt! Man har olika intressen och trädgårdsjobb är mer Mattes intresse än grannens, som uppskattar att det blir fint runt omkring. Goda grannar är guld värt och Husse och Matte har här haft stor tur!
Grävaren dök upp igen för att förvissa sig om att Matte lyckats med sitt uppdrag under dagen. Just som Husse i triumf anlände med den önskade tombolan i bilen!
Tisdagens arbetesinsats med gjutning av plintar är räddad. Husse har tagit ledigt.