Måndag.
Måndagmorgon och vardag. Husse tillbaka på jobbet. Mattes ambitonsnivå var inte särdeles hög. Huset och dess närmaste omgivning har varit en byggarbetsplats i drygt ett år och nu är det färdigt och fint. Så när som på lite isolering och panel på insidan av uterummet och lite stenbumlingar som skall på plats vid norra gaveln. Mattes arbeten som väntar. Hela tiden har det hänt saker och Matte har varit engagerad i bygget som byggansvarig. Jätteroligt! Men så när allt är klart kommer en viss mental trötthet ikapp. Allt blev som det skulle och budgeten hölls någorlunda. Så kom plötslig och allvarlig sjukdom och påminde om skörheten i tillvaron och hur alla livets planer kan kullkastas på mindre än en sekund. Man stannar till. Tänker till. Inget blir mer vad det var. Ensam hemma med hundarna och inte en enda tanke på vad dagen skulle ägnas åt. En mental trötthet gav sig till känna. Det blev liksom tomt i skallen. Inge någe fanns där.
Men gräsmattan var nyklippt och solen sken och det var alldeles lagom varmt. Hundarna njöt och Matte njöt. Vinbär åts tillsammans. Matte drev mest omkring kändes det som.
Men det blev en helt vanlig dag visade det sig, när Husse kom från jobbet. Torr tvätt var nerplockad från linan, nytvättad tvätt var upphängd. Överblommade storvuxna perenner var avklippta och bortplockade och alla blommor i krukor inne och ute var vattnade och ansade. Några muggar kaffe var druckna. Några vinbär ätna.
Solen drog sig bakom en svartblå molnskärm och just då tyckte Husse att en skogspromenad var lockande. Varför han och hundarna befann sig mitt i skogen, längst bort vid den gamla mopperamen intill mossen, när ett åskväder med hällregn placerade sig rakt över dem och den lilla stugan i skogen.
Men blixten slog inte ner just där och genomblöta anlände de så småningom hem. Husse och hundarna var inte ensamma om att ha varit ute i regn och åska. Flera personer kom traskande dyngsura förbi stugan, där Matte satt torrt och fin i uterummet och såg dem passera.
En dag som kändes som att inge någe blivit gjort. Inget var inplanerat. Men tvätten som hängdes upp hade torkat och i rabbatterna såg det fint ut. Blommorna i krukorna såg glada ut igen.