Lördag.
Det blåste friskt och kyligt, som så ofta, men solen hade den goda smaken att skina över Matte och hundarna, när de gav sig iväg ut på långpromenad mitt på dagen. Ett kort stycke neråt vägen mötte en fin katt och ville fram och hälsa när Modji och Aili var intensivt upptagna av en doftfläck. Matte studerade katten nyfiket och undrade hur nära den skulle kunna komma innan hundarna upptäckte den. Förvånansvärt nära visade det sig. Aili kände sig plötsligt iakttagen och snodde snabbt runt, varvid katten var snabb i reaktionen och tog ett skutt åt sidan. Hundvan och sällskaplig som den är avvaktade den ett par meter bort. Matte tog chansen att träna "inte röra katter" och bad de båda Lapskdamerna slå ner rumporna. Så där satt de rätt nära och tittade på varandra, hundarna och katten och Matte kunde fota. Katten lever med två hundar strax intill och är man som katt van vid en Boer Boel och en Bulldogg och ständigt följer med på hundpromenader, är ett möte med två små vänliga Lapska Vallhundar ett trevligt avbrott i vardagen.
Klicka för större bilder.
Längs vägar i området och grannområdet med femtio procent permamentbebodda fritidshus, kom Matte och hundarna fram till den fina skogssjön, via en stig till den lilla badplatsen. Vattenståndet var mycket högt och flytbryggans landfäste låg ett stycke ut i vattnet. Varför den skoförsedda Matte lät hundarna springa ut till nocken ensamma. Något de alltid brukar göra och lätt förvånade stannade de upp halvvägs och undrade varför Matte inte följde med ut.
Promenaden fortsatte på stigen längs sjöns strand och med god sikt mellan glesa tallar på berghällarna, kunde hundarna få vara lösa. Ingen tät skog och många som promenerar gör att det är tomt på vilt och både Modji och Aili kan reglerna som gäller när man är lös. Frihet under ansvar och nära Matte. De skötte sig exemplariskt! Ett mentalt flexikoppel. Här finns så mycket att nosa på att de håller sig på stigen och i dess omedelbara närhet och farten är inte hög. Mååånga hundar passerar här. Vid enstaka tillfällen var sikten mindre god och då gick hundarna i fritt följ tätt inpå Matte. Ingen skulle behöva bli överraskad av två Lapska Vallhundar ensamma runt en krök. Matte är inte hundrädd men ogillar att stöta ihop med okända hundar, lösa och utan kontroll långt före sina ägare och vill inte att de egna hundarna orsakar någon annan obehag. Hundar som sköter sig får vara lösa även när det är "koppeltvång".
Nästan hemma dök en grannhund plötsligt upp i full karriär rakt emot Lapskduon längs vägen. Lämnande sin förvånade ägare ensam vid vägkanten, intill det egna reviret. Trädgårdsjobb fanns att göra och hunden skulle fästas i lina intill arbetsplatsen och då dök den ännu löpdoftande Aili upp . Vilket en alert hanhund inte kunde motstå. Ägarens rop och mötet med två kopplade hundar, sida vid sida på vägen, fick rymmaren att komma av sig och återvända hemåt. Att Aili skällde ut honom och fick stöd av Modji kanske också påverade honom.
Eftermiddagen ägnade Matte åt att ordna en ny elanslutning till lekstugan, för att lysa upp ett mörkt hörn vid entrén och bilarna. Husse klöv ved och hundarna tuggade "hundtugg" med koll på alla som promenerade förbi reviret.