Gázzi och hennes dotter Násti gick för många år sedan en fårvallningskurs. De var båda mycket taggade och hade svårt att hålla tyst även utanför den lilla fållan, liksom sina kurskamrater som bestod av ytterligare två Lapska och en Beauceron. Både Gázzi och Násti visade stort djurintresse och goda vallningsanlag. Här gavs dock ingen möjlighet att göra något inofficiellt anlagsprov för vallning.
För Lapsk Vallhund finns ännu ingen möjlighet att göra officiella anlagsprov för vallning. Vilket inte torde vara så svårt att ändra på i framtiden, då det gäller rasens tillhörighet och status i dessa sammanhang. Vad det verkade behövs endast en officiell ansökan för att rasen skall få tillgång till officiella vallanlagsprov. Matte reserverar sig här för eventuell felhörning, men fick intrycket att det inte alls är omöjligt att framöver kunna få en Lapphund officiellt godkänd på ett vallanlagsprov. Matte hoppas att de som styr över detta snarast gör vad som behöver göras, för att Lapska Vallhundar skall kunna få göra officiella vallanlagsprov!
Nästa steg är att ett godkänt vallanlagsprov krävs för att få registrera valpar. Så att soffpotatisarna inte går vidare i aveln och urvattnar rasen arbetsegenskaper. För att en hund skall kunna valla behöver den MOTOR! Vilket tyvärr av en del verkar förväxlas med skärpa, vilket är någon helt annat och ett icke önskvart beteende i rasen! Svårt att veta när man inte själv jobbar med sin hund. Det räcker inte att den är bra på att vara lydig och kan gå i skog och mark. Man måste veta vad man avlar på och ett officiellt anlagsprov i vallning torde vare sig vara en omöjlighet att få till, eller att avkräva föräldradjuren framöver. En Lapsk Vallhund är en arbetshund och måste så förbli! Robusta sällskapshundar som funkar bra på lydnadsplan finns det redan väldigt många. Men inte väldigt många hundar med goda vallanlag och mycket MOTOR inom Lapsk Vallhund.
VAD VI VET!
Men åtskilliga dolda talanger finns överallt, utan att någon har en aning om detta! De måste identifieras för rasens framtida användbarhet som arbetshund. I renvallning eller annat. För ett korrekt avelsarbete. För rasen "rätt" hundar måste bli föräldrar. För undvikande av att avla på hundar utan motor och vallningsanlag. Lapsk VALLHUND. Eller?
Matte försöker i görligaste mån att inte bara kräva att valpköparna är aktiva med sina hundar, utan försöker själv föregå med gott exempel. Trots många gånger stor skillnad i ålder. Matte kan inte bara kräva av andra att de är aktiva med sina hundar och åt sin uppfödare tar reda på vad som blev resultatet! Annars rätt bekvämt, men inte seriöst. Matte vill som uppfödare veta vad hon fött upp, vill testa sina egna hundar på olika vis utöver veckoträningen. Nu gavs en möjlighet och Modji och Aili skulle testas om de hade vallanlag och motor tillräckligt för att valla. Ett läger på initiativ av SLK skulle ordnas, med möjlighet att göra ett inofficiellt vallanlagsprov på får.
I helgen 10-12.4 fick åtta Lapska Vallhundar chansen att visa vad de gick för på ett vallningsläger på Mårtensby Gård vid Almunge. Någon av hundarna hade egna får hemma, några hade varit på läger här i oktober, ordnat av SLK och några hade aldrig sett ett får, ens på bild.
Lägerdeltagarna inkvarterades på fredagkvällen och till en samlande kvällsmåltid var det teorilektion.
Lördagen ägnades åt vallning för samtliga hundar på fyra-fem får i små fållor. Två olika med instruktör. Fikakorg kördes ut av den fantstiske kocken och stämningen var mycket god! Under över alla under så var det här väsentligt mycket tystare med elva Lapphundar och får som vallades både i fållor och fritt ute på fältet i större flockar av de mer rutinerade hundarna och gårdsägarens egna hjälphundar, Kelpie och BC predis framför ögonen, än vad det är på rasspecialer. Här koncentrerade sig hundarna på jobbet.
Aili visade genast stor talang tillsammans med Husse! Allt satt nästan med en gång. Aili har just blivit 1½ år och är ett energiknippe som tog sig an uppgiften med lust och energi. Men insåg rätt snart att detta var ett samarbete och skötte sig jättefint! Mycket beröm östes över henne och Husse av fårägaren! De fick till och med aplåder. Aili utvecklades för varje gång hon kom in i fållan, ända till "mössan var tom" av alla nya intryck. Varje hund fick köra tre pass innan lunchuppehållet på några timmar, med beordrad vila för hundarna. Modji var med många års erfarenhet, hon är drygt sex år, först mycket osäker på om hon verkligen fick gå in till fåren efter alla stenhårda förbud att visa något som helst intresse för de halvtama rådjuren hemma. Matte fick peppa till max, öste beöm över Modji och rösten sprack och luften tog slut för att få igång Modji. Som när hon väl fattat att förbudet inte gällde här, höll ett fint avstånd till fåren och då och då rullade sig i stället för att jobba, som överslagshandling. Modji kom igång och jobbade lugnt och sansat tillsammans med Matte. Som med hostförkylnig i kroppen kände sig handikappad i detta sammanhang, men fick till det som tur var.
På eftermiddagen fick hundarna några pass till och sedan gjordes det kväll med en fantastisk middag med efterrätt tillagad av gårdsfar tillika kocken, medan gårdsmor varit en synnerligen god pedagog i fårhagen.
Söndagen bjöd på lite fint regn till en början, som övergick i piskande regn och mycket hårda och kalla vindar! Riktigt busväder med andra ord! Nu skulle hundarna testas och göra ett inofficiellt vallanlagsprov. Gårdsmor/fårägaren är auktoriserad vallningsinstruktör med mycket stor erfarenhet, tillika uppfödare sedan lång tid av Kelpie. Som grund för bedömningen låg samtliga träningspass och nu avslutningsvis en provsituation då hon själv gick med hunden i fållan i vissa fall. Många av de Lapska visade sig vara betydligt mer förarbundna än vad deras ägare trodde. En överraskning angående den egna hunden.
Aili gjorde ett kanonfint jobb när Husse klev in i fållan och tog över "herdepinnen" som styrde Ailis riktningar. Det såg så lugnt och fint ut och trycket på fåren var precis lagom stort. Aili föll instruktören i smaken från första stund och hon gillade Ailis och Husses samarbete MYCKET ! Husse fick massor med beröm och även Aili fick mycket beröm. Så himla kul!
Även Modji och en förkyld och sliten Matte gjorde tillräckligt bra ifrån sig för att det skulle räcka och både Aili och Modji fick godkänt på sina inofficiella vallanlagsprov!
Hundarna bedömdes på fyra punkter: Intresse. Naturlig förmåga. Mental uthållighet. Samarbete/Styrbarhet. Högsta betyd på samtliga moment är 5.
Aili fick 4 på Naturlig förmåga! Matte jublade! Samt 3 på övriga moment. Modji fick 3 på samtliga moment. Vilket var kravet för godkänt. Snittpoäng för Aili blev alltså 3,33 och för Modji 3. Helhetsintryck & Kommentarer angavs också och här fick Aili omdömet: Trevlig ungtik med bra balans. Bra djurhantering. Skäller vid behov. Modjis omdöme lyder: Skäller, följsam, bra avstånd till fåren. Modji skällde alltså när så krävdes för att flytta fåren.
Ett önskemål från rasklubben var att det skulle anges om hunden skällde, då en Lapphund skall flytta renarna med hjälp av skall när så krävs. Inte oupphörligt i närvaro av djuren dock.
Samtliga åtta Lapska Vallhundar blev godkända på anlagsprovet! En av de tre Finska Lapphundarna.
Träningskompisen, den tvåårige Lapska Kirou som gör bra ifrån sig i räddningsträningen, visade att han tillsammans med sin mycket duktiga matte långa stunder gav intryck av att han aldrig gjort annat än att valla får! Som den tonårsgrabb han är försökte han tidvis utmana sin förare rejält på många olika vis. Men på sikt hade han inget för detta och överbevisades om vem som bestämde och valde att inordna sig. Varpå han med ens mognade och ägnade sig åt jobbet, som han helt klart hade talang för! Tre Lapska visade att de inte bara är bra på räddningssök. De har protokoll på att de har goda vallningsanlag dessutom! Kanon!
Fika med nybakad och ljummen kaka kördes ut även denna dag och efter en supergod lunch då många backade, för att lammfärsbiffarna med tillbehör var så goda, körde träningen igång för ett träningspass med hämtning av fåren från långt avstånd. Hunden lämnades lös på ett stannakvarkommando och föraren sprang 150 meter bort till fårflocken. Styrd och begränsad av ett nät, kallades hunden in och bort till fårflocken där föraren väntade. Aili skötte sig så fint! Hon satt kvar och väntade på order, drog iväg som kapplöpningshund i båge runt fåren och fram till Husse! Suveränt av en "slyngla" på 1½! Vilken motor och vilken arbetslust och skicklighet. Med tanke på att Ailis bror sålts för att jobba med renar, drog Matte en suck av lättnad. Anlagen och motorn finns i kullen. Instruktören var nyfiken på pappan till kullen. Mamman hade hon ju sett.
Modji fick inte göra denna övning endast på grund att att Matte med ny höft inte får springa och med luftvägsinfektion inte kunde springa oavsett. Husse orkade bara springa en gång. Modji fick i stället träna på får utanför en liten fålla, på stärre ytor och det funkade bra till och från. Modjis "mössa var nu ganska tom" enligt instruktören. Hon hade ju genom hårda "rådjursförbud" tvingats överkomma förbudskänslan inför att komma nära fåren, vilken hos hennes dotter inte alls hunnit bli djupt rotad. Modji valde att äta fårskit som överslagshandling i regnet. Rulla sig var inte lika lockande. Denna träning under två dagar gör hundarna betydligt tröttare än vad de blir av något som är bekant och där de känner igen sig. Många nya erfarenheter på kort tid och det gällde även förarna.
Några hade tagit chansen och rest långt ifrån för att få göra detta. Att se de åtta Lapska och träffa deras ägare/förare kändes hoppfullt för rasens framtid!
Förhoppningsvis sporrar detta det andra lägret många fler att testa vallningsegenskaperna och motorn i sina hundar för rasens bästa och för rasens framtid. Inte bara som en kul grej. Vilket det aldeles självklart var! Också! På det första lägret deltog bland annat Nástisonen Gátchis Átjájuoksa Adja/Epic och även han gjorde ett godkänt anlagsprov i vallning. Matte gläds åt att vallningsanlagen testats och godkänts hos flera av hundarna som fötts i stugan! Nástisonen Mánnu har gjort ett godkänt renvallarprov i Finland. Gázzi förde med sig goda anlag och de har inte gått förlorade över åren med fina farsor till de egna tikarnas valpar. Nástis tre kullar är nu vallningstestade genom Modji, Mánnu och Epic och Modjis dotter Aili är testad. Alla godkända.
Tack alla som gjorde den här helgen till vad den var!