När Dima flyttade in, den första Advent för två år sedan, hade han nyligen fyllt ett år. Han hade då bott i Sverige i nio månader. Dima hade hittats under en bil på en industritomt i Volgograd i december året innan, två månader gammal. Det var snö och kallt och hur han hamnat där helt ensam, är det ingen som vet. Fyra månader gammal var han vaccinerad och hade fått ett pass och flyttade till Sverige.
Dima hade det mycket bra hos sin första matte i Sverige! Han levde med katter och träffade andra hundar och fick en trygg och bra start i livet i sitt hem. Med tilltagande ålder visade han att han behövde få leva i en annan miljö, än i en lägenhet med mycket folk och trafik nära inpå. Han behövde få tillgång till en inhägnad tomt där kunde få känna sig fri och där han kunde få springa! Mycket! Han behövde få mer fysisk och mental stimulans än vad han kunde få i sitt första hem, för att bli trygg i sig själv och kunna växa i sig själv och vara trygg i många olika miljöer.
Vid det första mötet med Dima kände Matte att det hos den lite försiktiga, men mycket nyfikna, unga hunden fanns en stor kapacitet! Kärlek vid första ögonkastet! Blicken! Känslan när hunden närmade sig! Den här unga killen, med ett minst sagt innehållsrikt första levnadsår, samt okända föräldrar, traskade rakt in i Mattes hjärta! Matte blev förälskad direkt och Dima fick självklart följa med hem. Med känslan av att de där två provveckorna mest var för att Aili och Dima säkert skulle finna varandra. Aili föll lika snabbt som Matte. Den här killen hade mycket inom sig som var mycket bra.
Många var säkert nyfikna på hur detta skulle gå och några var säkert skeptiska. Inte bara kring Dima utan även till det gamla paret som inte begripit hur gamla de är, när de tar över en sådan hund som Dima. Så ung dessutom. "Det skall bli väldigt intressant att se vad som döljer sig i den hunden!" Var en kommentar som kan tolkas på många sätt. Positiv nyfikenhet. Negativ nyfikenhet. Skepsis eller ren och skär välvilja. Vad gäller åldern på Dimas nya ägare så är det fullt förståeligt. Något Matte aldrig försökt dölja, tvärtom. Icke förty godkändes övertagandet av samtliga inblandade, då annat var viktigare i sammanhanget.
Nu har det snart gått två år sedan Dima flyttade in. Han fyller tre år i oktober. Han har varit i räddningssökträning sedan första veckan, i sitt tredje hem på mindre än ett år. Han har funnit sig mycket väl tillrätta i alla olika sammanhang han har varit med om. En ung individ är alltid en ung individ, oaktat bakgrund! En tonåring är en tonåring oavsett bakgrund. Dima börjar bli vuxen.
På lördagen uppskattade han mycket att få komma ut på långpromenad i skogen med Mattes yngste son och hans fru. De har träffats många gånger, men Dima har aldrig varit ensam med dem. Han gick glatt iväg utan att vända sig om och ville helst hänga med dem när de for. På lördagkvällen var båda hundarna medbjudna på kräftskiva med totalt sex personer. Dima uppskattade detta mycket! Han uppförde sig precis lika balanserat som sambon Aili, som snart fyller elva. På söndagen lånade lördagens värdpar Dima och Aili för en löprunda i skogen och Dima med lånehusse sprang en extra lång sträcka tillsammans. När Dima efteråt lämnades kvar hemma och hans lånehusse gick hem till sig, väntade Dima vid staketet på hans återkomst! En ny kompis! Det var rörande att se och härligt! Dima kan finna sig tillrätta med vem som helst som behandlar honom väl.
Klicka för större bild.
På tisdagen var hela flocken hembjuden till Husses bror med fru på eftermiddagsfika. Här har Dima aldrig varit tidigare och värdparet har han aldrig tidigare träffat. Vid ankomsten tog den hundälskande värden genast över Dimas koppel och gick iväg med Husse, bort över gräsmattan för husesyn. Killarna gick iväg för sig när tanterna gick in i huset. Svägerska, Matte och Aili höll ihop. Man fikade och man snackade och hundarna låg i skuggan intill bordet.
När det var dags för uppbrott var Husses brorsa leksugen! Utan att känna Dima var han ändå tämligen säker på att Dima skulle tacka ja till en lekinvit! Han hade helt rätt! Dima är nu så trygg i sig själv att han med stor glädje gav sig in i en balanserad brottningsmatch med ännu en nyfunnen vän! Det gick riktigt vilt till och för en oinvigd kunde det se ut som ett hundöverfall! Bara glädje! De visste exakt var de hade varandra och kunde leka loss rejält med vild och kontrollerad brottning. Dima var imponerande och Matte fick tårar i ögonen när hon såg honom så oerhört balanserad i den vilda leken; som avbröts ömsesidigt som på ett givet tecken. Matte missade att filma! Dumt. En kolugn Dima hoppade in i bilen och gick i viloläge. Vilken hund! Aili är lika kär som Matte och Husse och Dima leker också, men inte så vilda lekar. Kanske kan det bli av när Husses onda knä har bytts ut i september.