Torsdag.
Så kom det ännu mer snö. Husse använde omväxlande snöslungan och snöskyffeln för att röja bort snön ställvis, för att undvika tilltrampad snö som blir kullrig isgata mellan stugorna och grinden. Hundarna erbjöds att vara ute med Husse, men valde stugvärmen tillsammans med Matte, som grejade inomhus. Allt det där tråkiga som måste göras och som inte syns att man gjort. Bara att man inte gjort det. Plocka undan. Det blir mycket kläder liggande och hängande framme, när vädret växlat mellan några plusgrader och närmare tjugo minusgrader. När snön var bortröjd for flocken till byn för diverse inköp. Förbeställd lax till bra pris måste hämtas under dagen och det blev ett avbrott efter en dag som insnöade.
Matte gick en promenad med hundarna vid hemkomsten och de fick sedan lite nosarbete med godisletande i en stor snöhög. Nu ligger det stora snöhögar överallt och det börjar bli lite knepigt att hitta nya ställen där man kan skyffla undan snön mellan stuga, gäststuga, snickarbod och vedbod. Omgärdade av berget bakom stugan och bäcken framför stugan. Snart måste snöhögarna börja köras bort i skottkärran för att bereda plats åt nya. Vilket kan bli tufft, då snön packats som en lasange, med varvad blöt snö som frusit och ny fluffig snö.
På fredagen var det femton minusgrader som varmast under dagen. Solen sken och det var vindstilla! En fantastisk vinterdag alltså. Matte tog med sig hudnarna på långpromenad och fick vara helt ensam på vägarna, så när som på en halvsovande bilförare som inte verkade se vare sig Matte eller hundarna. En bil som Matte inte sett tidigare och en förare med skygglappar och okunnighet om var bilen började och tog slut. Full fart rakt fram och mitt i vägen, livrädd för plogvallarna. Matte måste ingripa för hundarnas skull och fick ner farten och plats nog för sig, Aili och Dima. Sedan var det lugnt överallt och Matte njöt av gåendet i rask takt. Även hundarna föreföll njuta av promenaden och med god fart höll de värmen och ingen fick köldkramp. Båda fäller nu! Rejält och påtagligt med underull som släpper på låren på Aili och långa svarta hårstrån som tunnar ut Dimas nu anpassade päls. Mycket tjockare än när han flyttade in för drygt ett år sedan! Den vintern kunde man se huden på ryggen med lätthet; så icke nu.
Vid hemkomsten slog Matte sig ner på snickarbodtrappen och njöt av solen tillsammans med hundarna. Där bäcken rinner fram ur vägtrumman under snickarboden porlade det ännu lite, men i övrigt är bäcken åter tillfrusen. Matte försöker hålla öppet så gott det går där vattnet rör sig, för fåglarnas skull. Aili ville sitta varmt om rumpan och blev knähund. Dima satt stilla en liten stund även han, men ledsnade snart. Väl uppvärmd ville Dima leka med Aili! Som inte ville leka. Trägen vinner och sent om sider kom Aili på att hon nog ville leka med Dima trots allt! Det blev en riktigt vild lek med mycket brottning, där Dima slängdes omkull gång efter gång! Han hjälpte gärna till själv och slängde sig i den mjuka snön, när Aili tacklade honom! Rätt mycket jagande blev det också! Det var helt underbart att sitta och titta på dem!
Klicka för större bilder.
Husse kom hem från Friskis och Svettis och gick raka vägen in i stugan. Matte och hundarna blev kvar ute så länge solen nådde reiviret. I de sista strålarna hackade Matte bort lite is på trappen innan hon tog med sig hundarna in i stugan för eftermiddagsfika. Så snart solen försvann bakom högsta granen sjönk temperaturen.
Snabbt blev det sjutton grader och vid läggdags visade termometern drygt tjugotvå minusgrader. I sovrummet var det femton. Man sover gott när det är svalt i sovrummet. Det lilla elementet var hett men varmare än så blev det inte i rummet. Dima bäddade ner sig i sina fällar.