Söndag.
Dagen var till största delen mulen och småkall med elva grader, men vinden från Ishavet där Ailis bror Runne bor hade avtagit. Hälsningar från släkten om man vill se det positivt!
Matte och hundarna tillbringade hela dagen ute i trädgården, där Matte hade fullt upp. Växter som gödslats måste vattnas för att få fart när värmen kommer. Matte bar vatten från handpumpen i den grävda brunnen. Tio liter i en kanna och många kannor blev det! Hundra liter låter lite mycket och det kändes i ryggen på kvällen. Sedan länge har björkarna små gröna blad nere i Brottby och bara ett par kilometer söderöver skimrar de i ljusgrönt. Men inte här uppe i den kuperade skogen! En liten norrländsk enklav med tuffare odlingsförhållanden. Påskliljorna har slagit ut, men inte tulpanerna. Bara vintergröna växter får stå för grönskan än så länge. Vilket innebär att riddarsporrarna, vars blad börjar komma fram, får vara ifred för frusna sniglar! Påskliljorna får även blomma länge i gott sällskap med vitsipporna i slänten mot bäcken.
Odlingslådorna är nu helt klara vad gäller innehållet. De är påbyggda med en krage och Mattes rygg skonas och potatisarna får djupare livsrum. Nu sådde Matte salladslök mellan potatisraderna och en rad svartrötter i mitten mellan de två raderna med föryngrade jordgubbar. I en låda såddes rädisor, sallat och lite blommor. Allt är täckt och skyddat av öppningsbara plastlock eller fiberduk. Många minusgrader har det varit nattetid länge. Is i vattentunnan! Snöade gjorde det nyligen.
Hundarna studerade folklivet på vägen, där ovanligt många var ute och promenerade. Några främmande hundar fångade deras intresse lite extra och en Amstaff som bredbent stirrade ut dem, fick sig en extra kraftfull utskällning tyvärr. Den framtoningen gillar Lapsktrion definitivt inte. Násti har med åren blivit väldigt tolerant och står gärna vid staketet och studerar förbipasserande med stort intresse under tystnad. "Kul att ni kom!" - men en bredbent Amstaff som stirrar på henne, gillar hon fortfarande inte alls.
Matte stökade runt lite på lillstugeverandan och då dök en under vintern undanlagd stor boll med handtag upp. Den greppade Matte och kastade ut på gräsmattan. Násti stod närmast och reagerade blixtsnabbt! Hon rusade ner över bron över bäcken och efter bollen som studsade iväg! Násti tände på alla cylindrar, skällde och skuttade och var upphetsad och lekfull och glömde fullstänidgt sin höga ålder. Matte sparkade iväg bollen och Násti satte efter! Men blev utkonkurerad av sin dotter och dotterdotter som tog över bolleken. Då bjöd Matte in Násti till lek med en platt fotboll och hon svarade direkt och ville ha dragkamp. Men där sprack det. Något smärtade någonstans och med ens blev en besviken Násti varse, att vid fjorton års ålder kan man inte skutta och kampa som för ett par år sedan. Násti gick i stå. Matte fick trösta och föreslå någon annan sysselsättning, men nu hade Násti lekt färdigt.
Specialsök är en stillsammare lek för en gammal hundtant. Matte använder Násti som testpilot nu när Aili skall gå kurs. På dagens träning höjdes ribban och kartongerna låg inte uppfläkta längre. De lades med locken stående upprätt mot köksskåpen så att ytan att söka av blev mer koncentrerad och med fyra hörn att gömma godiset i och utrymmet mellan kartongerna kunde ökas. Godisbitarna minimerades till en fjärdedel av ett miniben och låg endast i enstaka kartonger. Alltid i den sista. Násti var först ut för att Matte skulle få se att stegringen av svårighetsgraden inte gick för fort.
Matte tränar även för egen del in rutiner med noggranna startrutiner och en rutin för att förmedla till hunden när det är färdigjobbat. Enligt hur de är vana från räddningssöket. Det är en stor fördel att ha den formen av nosarbete i ryggen för både hundarna och Matte. Detta är ju i princip bara en ny variant på samma tema. Att leta pyttesmå tussar av hår som inte varit i kontakt med någon människa på två år, torde kräva en hel del av hunden och den erfarenheten har de med sig nu.
Startrutin i alla lägen: Hunden sätts ner på ett "kvar", varefter Matte lägger ner kopplet, går fram och kollar sökområdet/objekten några meter bort. För att sedan återvända till hunden, ställa sig jämte hunden och därefter sätta den i arbete med endast ett handtecken. Färdigrutin: Matte säger "färdig", klappar om hunden och belönar med rösten, alternativt med en liten godisbit vid kartongsöket, som är under inlärning. Får man bra rutiner vid start och slut bäddar man för en god grundinlärning hoppas Matte.