Söndag.
Lapskflocken har inte varit vid Torpet sedan före Julhelgen och under den tiden har det blåst friska vindar över trakten. Ja, även stormbyar har svept över kusten och skärgården. Det var hög tid att bege sig ut dit för att titta till Lapskflockens andra revir. Hundarna släpptes lösa på den stora skogstomten och gjorde som de brukade. De patrullerade runt staketet för att kolla läget. Det gjorde även Husse och Matte och upptäckte att en mindre, genomrutten stam knäckts och hade lagt sig över fårstängslet uppe mot berget och skogen. Nätet hade bara vikt sig och den översta stängselkrampan hade släppt. Ingen stor skada skedd således.
Husse tog fram bågsågen och kapade, medan Matte fortsatte längs staketet ner mot grinden. Modji och Aili blev kvar uppe hos Husse, i det lätt snötäckta blåbärsriset. Om det var frusna blåbär de åt vet inte Matte, men något tuggade hundarna på och de verkade nöjda. Men så rätt som det var hittade inte Matte Aili. Båda hundarna bär här reflexhalsband för att synas, så att Matte inte ropar på dem och stör dem i onödan. Här skall de få vara hundar och själva styra över sin tid. Det visade sig att Aili tagit betäckning under en liten gran! Husse hade jobbat med den torra stammen och för att få bort den från staketet hade han ryckt till i den. Varpå änden, som var nerkörd i marken bland diverse ris och bråte på staketets utsida hade farit upp med ett brak, i en sky av torra grenar! Likt ett monster som reste sig utanför staketet och anföll Husse. Aili insåg att en liten men tät gran intill var ett bra skyddsrum, när onda makter från skogen anfaller. Modji gick lite längre ner på tomten i sin "ätbubbla" och märkte ingenting. När Matte informerade Aili om att Husse vunnit över monstret, klev hon fram och fortsatte äta vad det nu var hon åt. Ramlar saker ner från skyn skall man ta betäckning.
Runt omkring lät hundar, höns och en tupp. När Lapskflocken gjorde Torpet till sitt, fanns bara ytterligare två hundar i byn, samt alldeles för många vildsvin. Sedan dess har många skaffat hund! Några nya hus har byggts och det totala hundbeståndet i Lillbyn lär nu vara tretton hundar! I princip en hund i varje hushåll i snitt. En flock höns med tupp har flyttat in nästgårds. Åtskilliga katter finns även och lite då och då ombeds man kolla hus och uthus om någon blivit instängd. Matte och Husse anser sig ha den aboslut bäst belägna tomten i byn! Beaktat avsikten med innehavet! Nämligen ett andra revir där hundarna får vara sig själva. Med två sidor av tomten gränsande till skog/berg, en sida mot en fritidsfastighet och en sida mot ett permanentboende, längst norrut i byns utkant mot skogen. Här kan Lapskdamerna vara hundar utan inblandning, om än på en yta begränsad av ett fårnät. De kan skrota omkring fritt och det är en glädje att se dem njuta av tillvaron här! Ytan hemmavid som är inhägnad är betydligt mindre och mer av trädgårdskaraktär.
Matte fick ett märkligt mail. Skrivet av en för Matte okänd person och vidarebefordrat för att ge Matte "korrekt information om covid enligt många läkare som tystats och information om att information om antal döda och vårdade på IVA faktiskt inte är korrekt". Samt en massa annat och skrivet och framställt på ett bitvis ganska obegripligt sätt/språk. Matte läste och häpnade. Tänkte osökt på dagen alla demonstrationer. Tänkte konspirationsteorier. "Stäng av teven! Lita inte på media! Desinformation! Ät nyttigt och rör på dig och tänkt på metabolismen! Då behövs inget farligt vaccin!"
Mycket skall man höra innan öronen trillar av. Matte har fått tre sprutor, liksom Husse. Inga biverkningar. Med Pfizer, som påstods vara väldigt farligt i ovan nämnda mail. Att få höra att någon i stället för att vaccinera sig valde att medvetet låta sig smittas på ett äldreboende kändes aningen märkligt.
Men man tänker ju så olika.
TACK för länken som förhoppninsvis kan få stopp på "propellern!"