Tisdagen blev helt och hållet Nástis dag och de andra två fick hänga med på firandet. Födelsedagskalas hela dagen och utan Násti hade de andra inte funnits.
Till frukosten serverades matrester ihop med torrfodret. Lyx och uppskattat. Liten tuggbit som efterrätt. Hundarna rastades sedan lösa i skogskanten och uppförde sig väl, trots rådjur i närheten.
Matte hade sedan ett par ärenden nere i centrum och hundarna fick följa med. Solen sken, det blåste lite kallt och Matte tog med hundarna på en långpromenad i utkanten av Vallentunas centrala delar. Det var en del år sedan sist och nu var Matte nyfiken på den stora expanderingen ut mot den gård där Matte bodde under 24 år och där Násti föddes och levde sitt första år. Med sin mamma, två katter, en Fjordhäst och en fårflock. Fåren var inte Mattes ansvar, men fanns inpå tomten och ibland på tomten. Då var Gázzi duktig och vallade bort dem helt på egen tass. Gázzi hjälpte även till med att leta rätt på och valla tillbaka hästen som rymde ibland, när gräset var grönare på andra sidan elstängslet, eller det var snö och is och stängslet inte alls jordade.
De radhus som Matte nu promenerade förbi med sina tre hundar såg Matte byggas upp när hon cyklade med Gázzi. En märklig upplevelse och så långt ifrån att bygga gedigna hus i trä som man kan komma. Regnet vräkte ner och in genom oglasade fönsteröppningar i dagar och allt var dyngsurt. Matte skrotade nyfiket omkring för att lära sig något om husbyggen när chansen då gavs. Plastkarmar och foder runt dörrar och fönster. Tunna väggar och allt såg minst sagt fuskigt ut. Isoleringen var genomblöt. Fort, fort gick det och plötsligt var allt färdigt. Hur kunde fukten försvinna så fort att folk kunde flytta in så snart? Dyra bostadsrätter. En länga brann nyligen.
Matte traskade förbi den äldre bebyggelsen med trähus byggda för hundra år sedan och vidare till ett område där de gamla husen rivits för att förtäta samhället med nya hus. Många gigantiska nybyggda villor fyllde nu delar av gamla tomter, så att utrymme knappt gavs för att kunna gå runt huset. Husen stod liksom på samma tomt och mycket diskretion bjöds inte. Sittande på sina uteplatser kunde grannarna dela bord och skåla med varandra. Ett av de gamla husen hade blivit två, påbyggd med en siamesisk tvilling och förvandlat till parhus med varsin pyttetomt. Här bodde en av sönernas klasskamrater i ett fristående hus med stor trädgård för trettio år sedan och inget var sig likt. Utveckling.
Matte traskade vidare med hundarna genom ett ännu kvarlämnat skogsparti, där Mattes gamla ridstigar fanns kvar. Även trädgårdarna, gamla jordkällare och staketen til de nu rivna husen minde om gamla tider. Scilla, blåsippor och vitsippor samsades i gränslandet mellan då och nu. Matte gick en nostalgipromenad och hundarna fick en luktpromenad, där promenaden var ett firande av Násti och inte en motionsrunda. Hundarna fick stanna nästan hur ofta de ville för att nosa och det gjorde de ofta. Här var sly röjt lite här och där och Matte blev stundtals en kassler med tre koppel ihoptrasslade runt fötter och ben. Men vad gjorde det! Matte hade all tid i världen och det var ju hundarnas dag.
Så småningom kom Lapskflocken tillbaka till bilen i centrum, efter mer än en timmes vackertväderpromenerande med många stopp.
Även över den lilla stugan i skogen behagade solen skina ännu en stund och eftermiddagsfika på trappen satt bra för Matte. Hundarna fick dela på en stor tjurmuskel som födelsedagskalas och det uppskattades mycket! I timmar hade de sedan att göra med att tugga i sig dessa hårda saker. Solen försvann, vinden tilltog och det blev ruggigt svalt innan Násti tuggat färdigt. Modji och Aili intog respektfullt avstånd och kollade lite då och då om något skulle lämnas. Själva blev de klara med sina bitar lite snabbare. Så klart fick Násti den största biten!
Matte tog ifrån Násti slatten och flyttade in hundarna i brasvärmen. Där återfick Násti sin bit och den åt hon upp liggande i sin Biabädd. Tillbörlig respekt visades henne och hon behövde inte försvara sin godbit. Modji och Aili visste vad som gällde.
Även till middagen fick hundarna matrester i torrfodret, vars mängd anpassades till alla godsaker som serverats under dagen. Må hända blev det några kallorier extra denna födelsedag, så som det ofta blir när det är kalas. Man måst ju festa ibland! Onsdagen blir en helt vanlig dag med jobb på kvällen.
Nástisonen Epic tävlade rally i Mästarklass gånger två i helgen med resultat: 86 och 92 poäng! Lysande! Imponerande.Stort GRATTIS! Flera Nástiavkommor gjorde alltså mycket bra ifrån sig arbetsmässigt den sistlidna helgen. Kul!