ETT STORT GRATTIS TILL
GÁTCHIS J-KULL MED
MÁNNU, SIGNE (LAHJI), LIHKKU, IDJA!
Tretton år har flugit iväg alldeles för fort!
Klicka för större bild.
Ibland kan Matte komma på sig själv med att fundera över vad hon skulle göra på dagarna utan hundar hus och trädgård, samt ett litet hus till med en stor tomt ett stycke hemifrån. Matte är djupt tacksam över att ännu kunna leva på detta sätt. Ingen självklarhet på något sätt, när sjuttiofemårsdagen närmar sig. Det inser Matte mer än väl. Jo då, Matte har bott i lägenhet också. I Stockholm på sjuttiotalet. Längst ut på Kungsholmen med många stora parker, vatten och badplats på gångavstånd. Med två barn och en Husky. Många och långa barnvagnspromenader med hund blev det. Även skidåkning direkt fårn ytterdörren. Men även jobbande dagar eller kvällar. Draghundträning vintertid på Djurgården och på Gärdet. Men lägenhet nu..... Som sagt, Matte vet att hon är privilegierad som ännu kan bo där hon bor. Även Husse. Ännu kan livet levas aktivt med två hundar. En stor källa till glädje. Dagligen.
Fredag.
Blöt snö skulle falla under dagen var det sagt. Matte gav sig iväg ovanligt tidigt med hundarna på en lång och rask promenad i området. Den tillkörda snön på vägarna var väldigt hal och hundarna slant då och då med tassarna. Mattes spikskor höll henne på fötterna. Farten kunde hållas. Vägarna låg öde längs hela promenaden. Det enda hundmötet hanterade Aili och Dima fint. Dock inte det lilla kraftpaketet med bred skalle som gjorde sitt bästa för att, intensivt morrande, nå ända fram till de båda hundarna som satt fint vid vägkanten. Dima ville svara emot men lyssnade på Matte.
Väl hemma på tomten drog hundarna igång en lekomgång med både jakt och närkamp. Vilket de nästan alltid gör när de släpps lösa efter en koppelpromenad. Det var lite vårkänsla i luften och fler än Matte ville säkert passa på att promenera, innan snö och hård vind skulle dra in över trakten. Dima visade att skvallerträningen inte gått spårlöst förbi, när reviret passerades av promenerare. Med plusgrader dagtid, mycket snö som smälter och minusgrader nattetid, har det bildats mycket is på ytor som skottats rena runt stugan. Betongplattorna framför ytterdörren har Matte dagligen befriat från ny is. Så ock på fredagen. Ett evigt ishackande varenda dag. Men hellre det än att halka. Matte har missat is på plattorna tidigare. Det såg ut som om de bara vara våta. Fallet blev hårt. En kraftig smäll i bakhuvudet och höften. Matte hade tur den gången och inget gick sönder. Men Matte var väldigt blå väldigt länge efter. Det får bara inte hända igen. Höftproteser håller inte för vad som helst. Alltså hackar Matte is. Dagligen. För att få bort eländet och för att slippa ha ny snö över gammal is mellan ytterdörr och grind, ytterdörr och lillstuga. Alltså håller sig Matte sysselsatt utomhus flera timmar dagligen. Fysisk aktivitet som kommer naturligt, när man har en tomt, en trädgård. Så även för hundarna, som lekte intensivt i omgångar! Dimas flytt från lägenhet till stuga med tomt har gjort honom gott.
På sena eftermiddagen tilltog vinden, det började dugga lite, det övergick i lite blöt snö. Matte och hundarna drog sig in i stugan. Sedan slutade det snöa nästan innan jackan hade hängts upp. Snön hade dragit vidare, vilket inte gjorde något alls.