Fredag.
Lapskflocken begav sig österut mot kusten och hundarnas hundgård/Torpet för att hämta hem ved och sätta på vattnet. Samt för att låta hundarna få vara hundar, utan inblandning och kommentarer från sina människor.
Efter fem minuter hemifrån, längs den slingriga och backiga vägen genom skogen längs Långsjön, stod två tranor och parade sig högst tjugofem meter från vägen! Vid den nordöstra änden av sjön, intill platsen där en bäverfälld björk ligger. Knappt tio minuter senare stod tre älgar och betade lugnt på gammal betesmark hundra meter från vägen. En ko med fjolårskalvar intill ett gammalt torp, där man just bygger snett över vägen. Full aktivitet som inte skrämde älgarna. När Husse stannade bilen och Matte drog ner rutan för att fota sågs älgkon vittra högt i rikning mot bilen. Dofterna var inget som skrämde henne. Människodoften låg redan över området och luketen från hundarna brydde hon sig inte om. Bilar var hon van vid. Om det var hon eller någon annan vet inte Matte, men för ett par år sedan stod en älgko där det nya huset nu byggs. Hon stod där så lugnt och tuggade och tittade på Matte, som kom körande tätt intill henne. Hon bor nog här. Nybyggare eller inte i hennes revir.
I sin stora "hundgård" gjorde hundarna som de brukar. Båda gick sin egen runda utmed fårnätet och kollade läget sedan förra besöket. Det förefaller som om de har en uppgörelse om vem som kollar var. Husse satte genast igång med att få igång vattenpumpen och varmvattenberedaren, medan Matte började kratta närmast stugan. Alla björklöv som låg inblåsta mot panelen och låg där på baksidan mot norr måste bort först! Här ligger panelen ända ner mot marken och Matte har grävt undan lite jord för att få in luft under stugan. Där täpps det igen och måste hållas rent. En held del ihopkrattande av nerblåsta björkkvistar blev det och även om Matte bara krattade närmast stugan kändes det i kroppen så småningom. Hundarna tittade förbi någon gång och kollade vad Husse och Matte höll på med.
När vattnet fungerade, det mesta av veden var lastad och det var renkrattat och fint närmast "hundkojan" tog Husse och Matte paus för en lättlunch. Som från ingenstans dök då två Lapska Vallhundar upp på lillstugealtanen! De avvaktade och hade noga koll på om något skulle spillas. Men besvikna blev de. Banan och drickkvarg genererar inte många smulor! Flocken vilade gemensamt en stund i solen, som värmde gott i den lite kyliga blåsten och tolvgradiga värmen. För länge får man inte bli sittande dock, då det tar tid att gänga upp stela ryggar och komma igång igen! Matte tog sig nu tid att gå sin egen inspektionsrunda kors och tvärs i skogsbacken med rester av trädgård närmast stugan.
Aili hängde med en liten stund, men fick inte direkt ut något av det, varför hon drog iväg någon annanstans. Modji betade färskt gräs och skrotade omkring även hon. Att kolla nyväckta blommor var nog Matte ensam om att uppskatta. Blåsippor fanns ännu några få, som inte övervuxits av ivriga vitsippor i mängder! Tussilagons tid var förbi. Forsythian var full med knopp och en hel del redan utslagna blommor lyste gult i allt det vita! Klematisen på husknuten hade sprickfärdiga, svullna koppar! Det har gått så fort den sista tiden när nätterna upphörde att vara frusna.
Husse tog fram dammsugaren och fick bort några musskitar och avlidna små insekter i ett hörn i stugan och han fixade sedan fika, medan Matte var tvungen att vila en stund då orken plötsligt försvunnit. Skumt. Nu var det ett gynsammare läge för städpatrullen, då Mattes muffins föll i bitar. Modji var snabbt framme och synen är det inget fel på! Smulorna som föll var inte stora!
Solen försvann bakom trädtopparna i sydväst och familjen for hem efter fem timmars vistelse utomhus och under dessa fem timmar hade hundarna fått avgöra själva hur de ville ha det inom gränserna för staketet. Den enda kommentar som yttrats var när Modji ville ligga för nära sina ätande människor. Tiggande hundar vid bordet är inte välkomna. Husses och Mattes revir. Deras mat rör man inte! Vilket respekteras. Modji "tittar bara". Men lite för nära ibland.
Lördag.
Matte vaknade "på totalt fel sida" alldeles för tidigt. Av den ena nysattacken efter den andra. Matte tappade luften och nös vidare. Ett vattenfall hade uppstått i Mattes nos och det kraftiga nysandet och snytandet fortsatte hela dagen. Inget som kan kallas arbete blev gjort för Mattes del. Husse var duktigare och klöv ved.
Ett kort besök fick flocken för avhämtande av ett järnspett och våfflor gräddades utomhus. Ett trevligt avbrott! Modji ogillar tydligt när Matte hostar eller nyser och hon var lätt obekväm när Matte inte var kontaktbar och nyste många gånger i följd ofta även under kvällen. Matte är inte allergisk mot pollen vad hon vet. En vanlig förkylning bara.
Men så nös Modji flera gånger vid sängdags?