Lapska Vallhundarna / räddningshundarna

Gázzi Násti Modji Aili

 

Ansvariga för innehållet är både Husse och Matte. Skriver gör M. i samråd med H. 

MODJI, snart 13, ÄLSKAR ATT KLÄTTRA! foton

2021-09-09

Onsdag.

Efter en dag med uträttande av diverse ärenden på förmiddagen och avslutningsvis en lunch på golfklubben, där hundarna skämdes bort med godis av krögarna som vanligt, var det åter dags för en träningskväll.

Samma plats som senast, då det gäller att passa på att utnyttja icke upplysta träningsområden så länge kvällarna ännu är ljusa. Mörkersök är naturligtvis bra att träna, men innebär stora risker  för hundarna i bråtiga områden, med armeringsjärn och annat som sticker upp och ut och som hundarna inte ser.

Tränade denna kväll gjorde två Lapska tikar och tre Lapska hanar (fyra av de Lapska med prefixet Gátchis och födda i den lilla stugan i skogen) samt Jaktlabbetjejen som närmar sig ettårsdagen. Som den senaste tiden pågick samtidigt arbeten i bergtäkten under stort oväsen i närheten av hundarna. Naturlig störningsträning. Många glömmer att träna med naturliga störningar nära inpå hundarna! All sorts träning i icke skyddade miljöer från unga år, vaccinerar hundarna mot att bli lättstörda under arbete.

Modji fyller tretton den första december och om det har hon ingen aning. Hon älskar att klättra! Det har hon alltid gjort! Liksom hennes mor Násti, mormor Gázzi och dotter Aili och många mycket nära besläktade hundar. Som figurant måste man nu tänka på att inte gömma sig på ett sådant sätt att Modji lockas att klättra alltför högt, för att kanske sedan försöka hoppa långhopp sista biten, för att nå hela vägen fram till figuranten för belöning. Hon känner sin kropp och sin förmåga som den alltid varit och med tilltagande ålder minskar muskelmassan och styrkan i benen. Det är inget Modji tänker på. Framför allt bakstället! Det är där tilltagande ålder ofta märks först. Bakstället försvagas. Det blir inte samma frånskjut i hoppen. Hunden når inte lika långt. Varför all träning som stärker musklerna baktill hjälper hunden när den åldras. Håll igång hundarna hela livet ut. Låt dem använda sina kroppar på ett lämpligt sätt. Låt dem röra sig i kuperad terräng, låt dem klättra i sand- och grushögar om de vill. Pensionera inte era äldre hundar när en yngre hund införlivas i flocken. Alltför många hundar anses gamla alldeles för tidigt. Man lägger allt fokus på den nya unga hunden. Gör inte det. Låt nestorn, veteranen i flocken få vara med och träna för att åldras med värdighet. Matte och Husse skulle själva bli skogstogiga om någon kom på idén att säga åt dem att de vid fyllda sjuttiotre inte bör träna räddningssök och inte bör klättra och klänga, krypa och kräla som figuranter, för att hitta bra gömställen när kompisarna tränar sina hundar.

Det är för övrigt inte bara kroppen som behöver hålla igång fysiskt, för ett åldrande med värdighet och bevarad livsglädje! Knoppen måse ha fortsatt stimulans för bevarande av pigga hjärnceller! Oavsett antal ben på huvudbäraren. När vi människor löser korsord och sudoku och tränar minnesprogram och läser böcker och är allmänt aktiva och tänkande individer långt upp i åren, gäller det att ge de åldrande hundarna samma möjligheter till meningsfull tillvaro! Mental stimulans! Problemlösning! För det har de väl fått i hela livet tidigare sedan valpstadiet? I form av olika former av nosarbete, spår, sök och annat som kräver god problemlösningsförmåga.

Modjis träning denna kväll gick ut på att hitta fem figuranter gömda på olika ställen, för Husse okända, runt om i ett skrotområde. Ingen var för Modji riskfyllt placerad, men när det fanns lite saker att klättra upp på ovanför figuranten gömd på marken, "bara måste" klätterapan upp på lite höjd! För det är ju så roligt att klättra även på konstiga och vingliga saker! En nedärvd lust och drift!

Aili fick ett stort frisök över öppna ytor kring grus- och stenhögar där ingen figurant var gömd, för att avslutningsvis hitta en person i skrotområdet gömd i botten av en stapel med stora däck. Även hon tog chansen till klättrande för att nå så nära figuranten det bara gick att komma!

Nu kör vi på inför den stundande lagtävlingen, där Aili skall ingå i ett lag, men Modj får första gången avstå. Efter tolv år fyllda har även hennes mor och mormor fått avstå från denna krävande tävling. Modji vill med mycket stor säkerhet vara med. Modji skulle med stor säkerhet både klara av och orka väldigt mycket. Men tävlingen pågår från fredag kväll till lördag kväll och med olika uppgifter hela tiden med stationer som kräver mycket av hundarna. Varje lag får som mest bestå av fyra ekipage.  Det är dags för Modji att kliva åt sidan för att ge plats åt yngre förmågor. Som förare måste man också ta ansvar för att inte belasta och utsätta sin hund för alltför mycket, som kan vara olämpligt av olika orsaker. Ett föraransvar. Träning är en sak, tävling över lång tid under realistiska former många gånger, något helt annat.

Från lagtävlingen 2020. Klicka för större bild.

  

 

 

 

 

 

 

 

Antal kommentarer: 0

Namn: E-postadress: Hemsideadress:
Meddelande:
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)