Tisdag.
För hundarnas del började dagen med lite doftträning med "docka". Matte har en plan och börjar om från början på annat sätt efter ett långt uppehåll i doftträningen över sommaren. Många gånger är hundkurser upplagda efter ett koncept som är anpassat efter Schäfer och för en Lapsk Vallhund och många andra raser, kan man behöva använda sin fantasi och kreativitet för att få till det, då en Lapsk och många andra raser inte på något vis är en Schäfer. Träningen blir många gånger lite väl stereotyp för att passa en självständigt tänkande hundras, bra på att lösa problem. Samma upplägg passar inte alla. Vilket märkts tydligt under alla år som Husse och Matte utbildat och tränat räddningshundar. Husse som "proffs" och instruktör och Matte som glad ammatör med egna hundar. Lapska tenderar ofta att tröttna om träningen blir för enahanda och långdragen. Korta och omväxlande träningspass förefaller passa dem bättre.
Mitt på dagen tog Matte en långpromenad med hundarna och gick Älgebyrundan. Det var länge sedan sist och då, i början av juli, var Násti med hela vägen runt. Det känns ännu ofattbart att hon bara några veckor senare måste lämna flocken. Rätt eller fel, ni har säkert varit där även ni. Ibland är det svårare än andra gånger att fatta ett så svårt och oåterkalleligt beslut. Om bara en diagnos kunnat ställas. Minnena sköljde över Matte, där hon traskade med Modji och Aili i skogen längs stranden. Det kändes som häromdagen. En flockmedlem saknades.
I kvällningen överraskade Husse med att lägga varsina korta spår till Modji och Aili, i skogen snett över vägen. Båda fixade spårupptagen fint där stigen upp mot berget korsats! Som slutbelöning låg en liten hög Frolic och väntade.