Fredag.
Goväder med kyla och nollgradigt hela dagen! Kallast hittills för säsongen och snö lär vara på väg. Dags för däckbyte!
Matte tog en välbehövlig timslång promenad med hundarna, efter en dag i stillhet inomhus i regnvädret, med snickare och byggarbetsplats framför dörren. Det blev en rask promenad om än ingen genomgående powerwalk med intervaller. Långa benet före och hundarna i kort trav i alla fall.
Promenaden ledde förbi ett hus som stått tomt i flera år och nu fått ny ägare, som renoverar för permanentboende. Här bor även en Schäfer som gjort sin ägare sällskap, bunden på tomten vid utomhusarbeten. Staket saknas. Lapskflocken har sett hunden vid ett tidigare tillfälle, då befann den sig nära huset. Nu satte dess husse upp staketstolpar och hunden var närmare vägen. Aili kunde inte hålla tyst och inte heller Schäfern. Schäferhusse yttrade något och Matte hörde inte något alls. Backade tillbaka och en konversation inleddes. Det visade sig att Schäfern tyckte att tre Lapska Vallhundar i flock var definitivt för mycket för henne! Som inte var mer än en sexmånaders valp! Men på lite håll såg hon fullvuxen ut. Aili blev kluven. Násti ville gärna hälsa på den unga Schäfern som tyckte att den gamla tanten, separerad från sin Lapskflock, kändes tillräckligt ofarlig för att våga närma sig, när Násti tittade på Matte som matade med godis. Schäfervalpen ville inte bli tittad på.
Aili satt uppbunden vid en gammal grindstolpe och Modji var inte intresserad av att närma sig Schäfern, som initialt skällt ut henne. I ryggmärgen sitter säkert Argschäferns överfall på Lapskflocken, när Modji var fem månader gammal.
Schäferhusse var en hunderfaren person och detta blev ett mycket bra hundmöte i slutändan! Matte matade Násti med godis och Schäfern Linda blev mycket nyfiken och tog kontakt. Ville också ha godis! Modji ville vara med och anslöt. Linda ville även hälsa på Matte som var godisutdelare och här tyckte Aili att det bara blev för mycket! Schäferhusse lossade Aili och tog henne i koppel till godisätargruppen. Där hans valp nu såg lite annorlunda på Lapskflockens närvaro. Násti och Modji togs undan och den gafflande Aili var nu tyst och nyfiken och upptäckte att Linda var en potentiell lekkompis! Gjorde inviter som tilltalade Linda och det lät ju lite löjligt med människonamn på de två hundarna, som nu var lekkompisar efter att ha varit synnerligen skeptiska mot varandra, när den ena satt uppbunden på den tomt som Aili passerade och de skällde ut varandra i ren och skär osäkerhet. Aili och Linda fann varandra. Matte som svurit på att aldrig mer ha människonamn på sina djur efter alla missförstånd med hästen Pontus! Men nu var det ju faktiskt Husse som propsade på att han ville ha en hund med namnet Aili. Skönt att ha någon att skylla på. I slutändan har det varit Husse som spikat hundnamn, efter att ha presenterats förslag. Aili - den heliga. Fint namn även på en hund!
Aili och Linda fick tyvärr bara umgås kopplade, då Schäferhusse hade jobb som väntade. Han skulle så fort som möjligt få ner alla staketstolpar och stängsla, så att Linda snarast hade en tomt att vistas lös på. Huset var köpt mycket för tomtens skull! En ren skogstomt, till större delen plan och lättstängslad. Som Lapskflockens lilla torp med stora tomt, som införskaffades just för hundarnas skull.
Hemkomna drog sig Matte och hundarna inomhus en stund och höll igång elden i kaminen och Matte fikade helt kort. För att sedan tillbringa en stor del av eftermiddagen ute på tomten. Aili hittade roliga nya pinnar att tugga på! Fullt så roliga tyckte inte Matte! I dem satt tretumsspik lite hur som helst och bitarna var delar av husväggen som rivits ner och kastats på backen. Matte tog ifrån Aili dessa brädbitar, men Aili hittade ständigt nya. Aili fick fart på sin mor och hundarna var springglada och drog invanda repor över tomten i hög fart! I vägen låg högen med byggbråte innehållande dessa spikförsedda brädor och det nerplockade regnvattensystemet. Familjens hundar är miljöskadade och Matte upptäckte att Aili gärna ville röra sig bland dessa spikförsedda brädor och när hon ledde jaktleken runt och över högen satte Matte ner foten. Hårt. Området förbjöds. Modji drog med sin dotter ner på gräsmattan i stället och där fortsatte leken på ofarligt underlag. Násti fick ha den mjukbäddade hundkorgen på glasverandan helt för sig själv. Hon är nu väldigt naken och frusen och här var det mysigt.
Matte jobbade på med att städa undan efter veckans byggande och staplade ihop allt som skall till tippen och sorterade ut brädbitar som kan eldas. Högen med spikförsedda brädor och brädbitar varvade med papp och isolering från väggen växte. Alla vassa spikar vändes neråt. Alla spetsiga brädändar täcktes över. För hundarnas säkerhet. Så snart som möjligt skall detta köras till tippen. Mer skall rivas ner.
Innan mörkret föll hann Matte även kratta ihop en hel del genomblöta och tunga eklöv. De sista föll ner i samband med regnandet och sedan frös det på. Tungarbetat.
När Matte till slut gav upp krattandet, då det värkte i hela kroppen, stod hundarna redan och väntade på att bli insläppta i stugvärmen.