Onsdag.
Det har med all önskvärd tydlighet visat sig hur viktigt det är med en god grundkondition för en tik som planeras få en kull valpar. Aili har varit sjuk och har snuvats på mycket av det positiva med att bli mamma tyvärr. Hon förlöstes med kejsarsnitt och när allt såg fint ut och Aili var pigg och mådde fint med sina knytt efter drygt två veckor, blev hon akut sjuk. Något som naturligtvis kom att prägla hela valptiden och valpupplevelsen för henne. Hon skulle sinas och valparna skulle snabbavvänjas när de var tre veckor gamla. Aili fick inte vara med dem. Hon hade dåliga blodvärden med för högt antal vita blodkroppar och för lågt antal röda blodkroppar med blodbrist. Sedan ville hon det inte, då de sargade hennes såriga underrede och nu hade de tänder, var tunga och påstridiga och fällde morsan till golvet.
Matte har gjort så gott hon kunnat för att ersätta sin sjuka hundmamma och ge de fyra valparna en bra start - trots allt. Matte har även gjort så gott hon kunnat för att vårda och stärka Aili. Som förlorat mycket i vikt men ändå skulle sinas och då minskar man fodergivan. En delikat balansgång alltså. Ailis mage var i olag och hon hade tappat även muskler. Men Aili hade en god grundkondition och allt har gått bra. Veterinären ringde på tisdagskvällen och friskförklarade Aili. Äntligen!
På onsdagkvällens träning närvarade Lag Gátchis, bestående av Modji med dotter Aili och halvbror Lime (Gátchis Átjájuoksa Aiko). Ett träningsläger väntar inom kort och i mitten av oktober är det lagtävling. Det hade varit en varm dag med 26 grader och ännu på kvällen var det 24 grader och sol. Varför de tre hundarnas samtliga sök anpassades till detta. De fick frisöka över plana ytor och de långa skicken på vittringar på stora avstånd fick vänta till senare. Nu användes kanterna i bergtäkten där ett gytter av olika containrar och andra behållare förvarades och där vittringsförhållandena gör söken svåra, genom att vittringarna pressas uppåt av vinden.
Aili var påtagligt lycklig över att släppas på ett lite större frisök efter två gömda personer och Matte visste bara på ett ungefär var de var gömda. En på vardera sidan, längst in i den U-formade botten längst in i bergtäkten. Aili passade på att vara lite väl självständig och kollade lite väl länge på några luktfläckar i kanten, men det må vara henne förlåtet! När hon nu för första gången på flera månader fick chansen att röra sig fritt inom ett lite större område. Hon sprang med stora vägvinnande språng över ytorna och fort gick det! Den första figuranten hittades och skallmarkerades och snart hade hon tagit sig vidare till den andra kanten. Där fick hon verkligen tänka till ordentligt för att lokalisera vittringskällan, då vittringen steg uppåt och föll ner lite här och där väldigt splittrat. En typ av arbete som passar de Lapska som hand i handske! De får röra på sig ordentligt och samtidigt använda insidan av skallen för att lösa en uppgift/ ett problem tillsammans med sin förare. Sjävständigt arbete - men i samarbete med sin förare. Berikning för en renvallare. Det är inte otänkbart att det är här det brister när man inte får till det med sin Lapska. De skaffar egna jobb när de inga får. Smarta och självständiga och bra på att lösa problem. De behöver mer än att gå ut och gå, om än i "skog och mark".
Klicka för större bilder.
Aili behöver förbättra sin kondition och bygga muskler nu. Vilket även gäller för hennes Matte. Som inte är helt bekväm när det är så här varmt.
Modji och hennes halvbror Lime (samma mamma Násti) fick likadana sök men alla fick olika legor för att träna på gammal vittring från tidigare använda gömställen.
Modji.
Avslutningsvis fick de en "skojövning" där Husse gömde sig och alla de tre hundarna släpptes samtidigt för att söka rätt på honom. Matte höll i Modji och Aili och Limehusse höll i sin hund. Starten skulle räknas fram och de skulle släppas på 3! Varpå Matte räknade: 1, 2 och sedan hojtade 3 i stället för att säga sök och om det var därför eller för att hundarna var allmänt uppspelta vet inte Matte. Men tre Lapska for iväg utan att ha en susning om vad de skulle göra och de var som tre totalt urflippade duracellkaniner i behov av särmre batterier och alla tre vrålskällde upphetsat. Aili som hade månaders uppdämda springbehov sprang och skällde värst! Hon är även yngst. Matte röt till slut åt sin uppskruvade hund för att bryta fnatteriet och ett tydligt SÖK! fick trion att börja söka vittring.
Nu var det den mycket ambitiösa Aili som kom på rätt köl först och tog vittringen och täten och satte fart åt rätt håll. Modji gjorde en liten kontrollavstickare åt sidan och Lime hängde på Aili. Strax stod de alla tre och skällde ut den nu hittade Husse. Man måste skoja till det ibland när man tränar och att det här blev skoj var rätt märkbart. Lite rörigt och lite fnattigat men alla var glada! Stämningen är viktig i ett lag! Det här blir nog bra i Skåne i oktober.
