Onsdag.
Efter flera års uppehåll var så träningsgruppen tillbaka! Från att ha varit en brädgård där Matte utbildade sin första räddningshund på 1990-talet, blev området en förvaringsplats för lite av varje och väldigt bra för räddningssökträning med stora möjligheter att leka avanserad kurragömma! Men mark är dyr! En omvandling skedde där fastighetsägaren delade upp sin mark och arrenderade ut delar för olika typer av verksamhet. Området blev ganska renrensat och ansvarig ville inte ha någon träningsverksamhet här längre.
Men Matte bidade sin tid och höll ögonen på det stora inhägnade området och såg för ett år sedan till sin glädje att det började likna vad det en gång varit. Ett område tänkbart för räddningssökträning. Utvecklingen fortsatte i en gynnsam riktning tyckte Matte, som på tisdagen hade kontakt med berörda och fick tillstånd att åter nyttja en liten del av detta område. Ett hopp fanns om att kunna få tillgång till fler delar av området vartefter, nu när kontakt var etablerad med tomtägare och en hyresgäst.
Träningsgruppen samlades på onsdagkvällen och körde in i området och Matte såg att en dörr till en stor maskinhall stod öppen. Här hade gruppen tränat tidigare och tak över huvudet och ingen halka har varit väldigt bra att ha för träning vintertid. Matte sökte någon ansvarig för den stora hallen och gick in. Där var det tomt, men på väg ut möttes Matte av någon som undrade vem Matte var och det var ju bra! En kille i en verkstad intill var nyfiken och snart hade han fått tag i den som var ansvarig som anlände. Samtalet var positivt men övriga berörda som nyttjade hallen måste informeras och tillfrågas. Besked fås i nästa vecka.
Under tiden hade träningsgruppen kommit igång med träningen och när Matte anlände fick hon omgående gå och gömma sig i ett mörkt utrymme, för att förhoppningsvis bli hittad av en duktig Lapskkille. Ett bra gömställe där Matte sedan fick bli kvar för nästa hund och nästa. Modji hittade Matte men såg henne inte alls. Varför Modji gick förbi tätt inpå, för att bli säker på exakt var Matte satt gömd, ett flertal gånger innan hon bestämde sig för att komma till skall. Hundar ser inte bättre än människor i mörker men har morrhår för guidning och bättre hörsel. Modji stod således med rumpan mot Mattes ben och skallmarkerade vänd bortåt. När Husse ropade att Matte kunde belöna blev Modji lite överraskad när Matte satt bakom och inte framför i det trånga hörnet och sträckte fram tuben med skinkpastej!
Sist ut var Aili och hon fick ett sök med tre figuranter gömda relativt nära varandra längs med staketet och vinden blåste vittringen rakt ut från området. Hunden måste alltså komma mycket nära och rätt i vind för att kunna lokalisera vittringskällan. Strax utanför sökområdet, vid ingången, valde Matte att placera en figurant för att påminna Aili om att ha nosen påkopplad redan innan Matte gav starttecken. Aili tog sig an uppgiften i mycket hög fart och sprang först förbi den första figuranten, men insåg sitt misstag och vände om. Sedan fick hon jobba en hel del på de tre vittringar som i viss mån slog i varandra och dessutom for ut genom staket. Fort gick det fram i tillbaka i sökslag och till slut var samtliga tre övriga figuranter lokaliserade och skallmarkerade.
Matte ville sedan testa Aili på hennes flexibilitet och gömde två kampleksaker strax utanför det sökområde där Aili nyss sökt efter människor. Sökskynket togs av och Aili strartades omgående om och nu på ett uppletande med apportering. Aili löste uppgiften mycket bra och belönades med lek och avslutningsvis godis, för att dämpa ner den uppdragna och sjövilda hunden som fyller åtta år om ett par dagar. Aili och mamma Modji, snart tretton, leker med varandra nästan varje morgon efter fukosten!