ONSDAG den 9.10 - dräktighetsdag 63 och förväntad födsel.
Klockan 11.45 plockades 4 valpar ut ur Modji. En brun kille och tre tjejer. En brun och två svarta. De bruna har tydliga ljusa tecken och tjejen är en Modjikopia. De två svarta tjejerna är mycket mörka men kommer att få ljusare tecken. Ytterst lite vitt på alla och då på bringan eller magen. Tre stycken har sin fars "smutsiga" tår, en svart tik har vita tåspetsar på framfötterna. En tik skall stanna här för att jobba med Husse och övriga tre valpköpare är underrättade och har tackat ja. Samtliga knytt har jobb som väntar. Grabben inom renskötseln och tjejerna inom brukset. Killar var önskade av samtliga utom Husse, men Modjidöttrar är välkomna de också. Modjibarnen har varit efterlängtade länge och i ett fall blev det inget Modjisyskon, det blev en avkomma i stället. Det känns gott att veta att det inte är några impulsköp. De hade hem som väntade innan de var tillverkade. Som det bör vara.
Vi backar och tar det från början. På tisdagkvällen.
Öppningsstadiet började på kvällen. Modji var flåsig. Matte räknade med födsel på onsdagmorgonen. Vid ettiden på natten rann illgrön tunn vätska ur Modji. Bagarmossens Djursjukhus kontaktades. Modji skulle dit. Rakt genom ett nattöde Stockholm och så skulle vägen stängas av framför familjen vid Frösunda. Asfaltering. Men familjen slank igenom och regnet öste ner.
På Bagis togs först prover och sedan röntgades och ultraljudades Modji. Ingen valp i förlossningskanalen och fyra vilt sprattlande valpar. Men i röran av aktiva knytt syntes bara två hjärtan som slog som de skulle. Trots ett idogt letande! De var för livliga.... Familjen råddes att fara hem och avvakta krystvärkar. Till den illgröna tunna flytningen hittades ingen förklaring. Färgpigmentet kommer från moderkakan. Men man hade upplevt liknande förut och det behövde inte vara någon fara på taket.....
Klockan 05.45 kom familjen hem och klockan 7 började krystvärkarna. Matte kände så småningom ett huvud och en tass under hakan på en valp som hängde över bäckenbågen. Matte pillade och pillade och Cockermatte väcktes och bistod med pillande. Det var så nära! Så himla nära att valpen skulle kunna komma ut! Till slut tvingades de två mattarna att ge upp och Djursjukhuset Albano kontaktades. Modji fick åter fara iväg hemifrån. Där tyckte man likadant. Det var ju så himla nära! Tre vettar pillade och pillade och glidmedel användes. Valpen pep och ville ut i friska luften! Men satt fast på något vis. Oro spreds över alla inblandades tillstånd och ett ultraljud gjordes. Valpen på bäckenkanten sågs mer eller mindre som förlorad. Till allas överraskning visade den helt normal hjärtfrekvens, liksom de övriga tre! Man pillade alltså lite till eftersom ingen orsak kunde hittas till varför den satt fast. Ett sista desperat försök blev att trycka valpen tillbaka för att kunna rotera den, varpå båda frambenen slogs bakåt och inget annat fanns att göra än att snitta Modji. Valpen på kanten skulle knappast klara sig och det var inte säkert att övriga skulle klara narkosen. Men Modji måste räddas.
Så småningom kom en sköterska med tre fina knytt, som varit mycket svaga men tagits omhand av varsin sköterska och nu mådde bra. Matte stoppade dem genast innanför tröjan och där blev alla tre förbannade i avsaknad av mat! De pep och skrek och kravlade runt hej vilt! Den fjärde var på gång och "skulle nog klara sig men hade varit oerhört svag. " Proppen". Hon satt i vägen. Hon hade aldrig kunnat komma ut normalt. Något med att frambenet hade kilat fast sig och Matte förstod nog inte riktigt hur. Armbågen verkade det som.
En lycklig tjej kom snart med "Proppen" och hon hamnade också innanför Mattes tröja. Där visade hon en stor portion vilja och beslutsamhet och skulle ha mat. Nu! Humör har hon den tjejen! Hon for ner i ärmarna på tröjan. Husse lirkade fram henne i ärmslutet och Matte hade fullt sjå att hålla kvar syskonen uppe på barmen.... Proppen försvann upp på axeln och ner efter ryggen och syskonen försökte komma efter. Alla pipande efter mat. Vettarna tyckte att det var en livskraftig syskonskara som de inte haft alltför stort hopp om att kunna rädda.
Knytten fick dessvärre vänta länge på sin mamma. Som tyvärr måste får sin livmoder bortopererad. Den for illa av allt som hänt. Den gick inte att rädda.
Modji kom så småningom, men var då väldigt groggy och vindtirig. Tittade förvånad på knytten men dråsade ner i biabädden och där sög sig knytten fast direkt! Mat! Äntligen!
Modji imponerade på alla med sin enorma tålmodighet med allt pillande och hanterande, samtidigt som hon hade kraftiga krystvärkar. En god kondition och stabil mentalitet hjälpte henne.
Familjen blev kvar hela eftermiddagen för att Modji skulle piggna till. Husse och Matte serverades nybakade äppelmuffins, frukt och kaffe. Bättre omhändertagande får man leta efter!
Hemma hade Násti tagits omhand av Cockermatte. Tack snälla för all hjälp! Nu var hon mycket nyfiken men släpptes inte nära ännu. Modji var mycket trött men instinkterna hade vaknat och hon måste ha absolut lugn och ro. Valplådan var avskärmad i sovrummet. Dit in fick inte Násti gå. Den lilla familjen i lådan svetsades snabbt samman och en gång i timmen hela natten såg Matte till att de diade. Att de låg tätt ihop och att alla mådde bra. Inklusive Modji. På något sätt funkade denna andra natt utan sömn.
Torsdagen har förflutit som efter vilken normal valpfödsel som helst. Modji äter och mår bra, magen funkar och hon har inte feber. Knytten är stora med vikter mellan 434 och 456 gram. Proppen är störst och märks mest. Hon som borde vara svagast. Icke. Sovplats uppe på sin mamma är något hon gillar. Envishet, humör och beslutsamhet redan nu. Hon blir verkligen förbannad när maten tar slut och det hörs! Hon byter inte tutte i första taget. Det skall gå att få ut lite mer! Tur att hon kommer att få jobba oavsett var hon hamnar. En överlevare helt klart.
Matte har sovit rätt gott natten till fredagen. Násti har fått sova inne hos Husse och har följt med honom till jobbet både på torsdagen och fredagen. Därefter motioneras hon på Hakungekrossen och får egentid med Husse.
Det flyter på.