Måndag - Nationaldagen.
Husse hissade flaggan och solen sken! Det blåste lite kallt och temperaturen låg på femton grader. En idealisk dag för att förflytta sig bakåt i tiden, genom att besöka "Husaby marken" - en historisk marknad vid Husby Långhundra kyrka mellan Rimbo och Knivsta!
Aili är den som får följa med på så mycket som möjligt, varande familjens "minsting" på 2½ år och den som mest behöver fylla sin ryggsäck med livserfarenhet och mängder med upplevelser av olika slag. Násti och Modji är luttrade och Aili behöver egentid med Husse och Matte samt definitivt att få uppleva allt utan stöd från sin hundflock/mor och mormor!
Genast vid ankomsten möttes Aili och hennes familj av en parad med medeltidsklädda människor och hästar. Många lockande dofter spred sig kring bygatan, längs muren intill kyrkan. Här kunde man äta strömming, raggmunk med fläsk, pannkaksbuffé och vegetarisk burgare eller korv gjord på rotfrukter. Ingenting som inte fanns på medeltiden serverades! Många besökare var klädda i medeltidskläder och för dem som inga hade så fanns det att köpa! Telningarna hade ett område ordnat endast endast för dem. Där kunde de måla egna sköldar till sina träsvärd och där kunde de även sitta på en stång (icke såpad) och sopa ner varandra genom att få motståndaren ur balans med slag av kuddar. De föll mjukt i halm och Aili tittade storögt på vad som skedde! När hon tittat och begrundat backade hon respektfullt undan lite. Människoknytt kom flygande genom luften utbringande konstiga ljud. Det var något nytt! Aili accepterade detta, men frågade om det verkligen skulle vara på detta viset.
Husse och Matte tittade på saluförda ting, hantverk på olika sätt. Av ull, järn och trä och Aili luktade på allt som luktade färsk ull! Tovat, stickat och sytt och även hela fårskinn hängde i noshöjd. Vartefter dagen led anlände fler människor, det blev extremt trångt vid vissa flaskhalsar mellan stånden och mer och mer av det ätbara hamnade på marken. Till Ailis och andra besökande hundars stora glädje! Aili fick nog smaka på ett axplock av matutbudet denna dag. Alla närvarande hundar uppförde sig väl och inte ett enda skall hördes. Flera små hundar fick se marknadsvimlet från ovan, i famnen på sina människor och det var nog klokt ur flera aspekter. Aili fick gå tätt bakom Matte när det blev väldigt många trampande fötter runt henne. Vilket inte skedde mer än på korta sträckor. För det mesta kunde hon gå riskfritt längs gräskanterna och hade utrymme att både nosa och titta på vad som omgav bygatan.
Nåja helt riskfritt var det inte..... För Aili och de andra hundarna var ouppfostrade ungdrumlar med ouppfostrade föräldrar den enda riskfaktorn tyvärr. En dålig kombination! För framtiden. En familj med en grabb i sexårsåldern stod intill bygatan. Direkt när Aili närmade sig någon meter ifrån honom, så började han sparka mot hennes huvud. Pappan såg! Aili traskade på och killen tog ett kliv fram och måttade en ny spark. Pappan vände sig om. Varpå killen sparkade högre och närmare Aili! Då ingrep Matte. För Ailis skull. För alla hundars skull som händelsevis skulle komma i närheten av denna ungdrummel. Matte har jobbat som dagmamma i många år och gör ingen skillnad på egna och andras ungar som behöver en vuxen. Här fanns ingen förälder som var intresserad av att lära denna grabb hur man beter sig bland folk och fä. Matte talade tydligt om för grabben att man absolut inte får sparka mot hundar. Pappan föreföll stendöv och totalt ointressrad av sonen. Men grabben tog åt sig. Bra. Aili hann aldrig bli träffad eller rädd.
Tyvärr blev detta inte en engångsföreteelse. Strax efter stod två små grabbar i sällskap av sina föräldrar, även de vid kanten av bygatan, försedda med nyinköpta slangbellor. Blixtsnabbt slog den ena grabben slangbellan i skallen på den förbipasserande Aili som hade huvudet i lämplig höjd tydligen. Han slog inte hårt förvisso, men han kunde inte motstå att dänga till den passerande hunden. Båda föräldrarna såg detta och båda såg väldigt roade ut! Det hela gick mycket fort och andra tryckte på bakifrån, så Matte och Aili föstes vidare i folkströmmen. Ingen kommentar hanns med.
Ett på medeltiden accepterat beteende förvisso.
Det kanske inte är så konstigt att dagens samhälle allt mer upplevs som egotrippat, utan hänsyn till medmänniskorna. På flertalet områden. Kvällsarbetaren som inte tog hänsyn till att grannarna sov när han med MC kom från jobbet vid ettsnåret på natten eller att grannarna inte ville ha den tjocka och stickande blötalövröken vällande in över sina tomter. Varför skall man använda blinkers över huvud taget.... "Vad angår det dig vart jag skall köra!"
Om barn tillåts bära sig illa mot/bruka våld mot djur, hur skall de då lära sig empati?! Ett känt faktum är att vuxna våldsverkare nästan alltid brukat våld mot djur som barn/unga.
Vid en skoldans på den lokala skolan stoppade ett gäng mellanstadiegrabbar in en kattunge i en plastkasse och knöt igen den. Sedan kastade de pil till dess kattungen blev tyst, varpå de lämnade påsen på marken. Ögonvittne berättade. Vågade inte ingripa. Skolan har fortfarande ett rykte som gör att föräldrar hellre kör sina barn till andra skolor. Varför blir det så? Vad får föräldrar att ignorera/roas när deras barn sparkar mot en hund eller slår en slangbella i skallen på en hund? De har väl själva gjort likadant kanske.