På fredagmorgonen tog Matte och hundarna en skogspromenad. På väg hemåt började Modji gå på bakbenen och var väldigt taggad när stigen gick genom ett område där vildsvinen bökar då och då. Men ingen av de andra hundarna reagerade. Alltså var det inga grisar i närheten. Stigen svängde och Modji visade att någon bekant närmade sig. Favoritkillen Elis kom fram bakom träden med sin matte och husse. Stort glädjefnatt hos alla tre hundarna, där Elis familj nog egentligen var mest populär hos Gázzi och Násti.
Helikoptern, som så när landade på vägen framför Matte häromdagen, hade fått fler att reagera. Den hade även svävat över grannens hus, strax bakom Husses och Mattes hus, för att glida iväg när två kvinnor blev synliga vid huset. Även de reagerade på att den såg hemmålad ut och saknade identifieringsbeteckning. Nu mindes Matte att det som var obehagligt i det hela, när den hängde över vägen strax framför Matte, var att den hade mörktonad "vindruta". Det gick inte att se hur många som satt i helkoptern. Likaså saknade den dörrar. Det var helt öppet på sidorna. Där på stigen i skogen dök många funderingar upp kring helikopterbesöket. Vem och varför? Att det rörde sig om någon mer yrkesrelaterad inspektion av någonting kändes inte särskilt troligt.
Hundarna lämnades sedan ensamma och Matte for till tandläkaren för kontroll, samt lite andra ärenden. Husse jobbade kort dag och skulle snart göra hundarna sällskap och släppa ut dem.
När Matte kom hem, berättade Husse att Modji rätt som det var kommit skuttande längs med vägen och ville bli insläppt på tomten..... Det är en gåta var hon kommit ut. För några dagar sedan var Matte över hos Cockermatten på ett kort besök. Rätt som det var stod Modji utanför grinden och ville komma in och leka med Cockergänget... Så fort Matte kom hem med Modji, avslöjade Modji smitvägen på en gång. Hon skulle ut igen! Modji har upptäckt att hon kan bli mycket platt om hon lägger sig på sidan och ålar sig fram. Likt en mus som inte behöver många millimeter för att komma in i ett hus. Hon hade krafsat lite under den låga spalje, som skall hindra hundarna från att komma under lillstugan och ut på baksidan utanför staketet. Omöjligt numera! Nu vet Modji hur platt hon kan bli och det utnyttjar hon. Den enda tänkbara smitvägen var nu under grinden mot baksidan. En av stolparna har skjutit upp föregående vinter, vilket gör att grinden hänger snett. En självständig och nyfiken Lapsk, med stor problemlösningsförmåga, tar för sig av livet. Men Modji måste hållas på tomten. Det är inte OK att hon börjat sticka ut. Till hennes försvar må sägas att hon inte drar till skogs. Inte ännu.... Rådjuren finner hon synnerligen intressanta. Hittills har hon sökt sällskap när hon varit på vift. Vargar är också sällskap för Modji. Bilisterna som passerar huset håller sällan stipulerade 30 km/t. En fara för Modji. Husse och Matte har ett problem. Modji måste överlistas.
Skymningen föll sakta och dagen kändes inte slut på ett bra tag ännu. Husse späntade stickor i snickarboden, för öppen dörr. Totalt vindstilla och åtta plusgrader. Inte kan man gå in då! Matte gjorde eld i eldkorgen och tände ljuslyktor runt uteplatsen. En pumpa var inhandlad och förvandlades till en fin lykta. Några dagar för sent i och för sig. Men nu blandade Matte Halloween och Allhelgona och lös upp mörkret ute i skogen. Hundarna bredde ut sig i närheten, med Násti farligt nära den sprakande brasan. Vid en smäll och ett gnistregn insåg hon att det var säkrare att maka lite på sig.
Matte slog sig ner i trädgårdmöbeln på en hundfäll och bara njööööt. Mörkret, alla lyktor, den sprakande brasan och ett glas Jameson! Husse slog sig ner en stund, men föredrog att gå in i stugvärmen. Hundarna blev kvar ute hos Matte.
Först vid sextiden började en svag vind få lågorna att fladdra och luften svalnade. Varför Matte och hundarna förenade sig med Husse i stugan.