Lördag.
Familjen skulle fara till torpet och titta till både husen och fårnätet runt tomten. Stora mängder blöt snö har fallit och det har blåst väldigt hårda vindar sedan det senaste besöket. Men allt såg ut som det skulle när Husse och Matte väl kom fram.....
Man kör kustvägen och i Vettershaga tar man av in på en liten grusväg som börjar med en backe. Den vägen var sandad. Den leder fram till några mindre villor. Men strax innan villorna går det en ännu mindre grusväg till torpet och den permanentboende grannen i en villa, samt två lika gamla små stugor som torpet. Den vägen var inte sandad. Sista biten fram till villan och torpet var rejält tillkörd och täckt av en isgata som inte gick att beträda. När Husse svängde höger in till torpet drog bilen åt vänster och kanade i sidled mot diket. Husses bil har dubbdäck köpta för ett år sedan. Ingenting gick att göra. Bilen åkte som en smörklick på en het potatis.
Matte skulle försöka knuffa bilen , men kunde inte stå på isen. Några Icebugs satt inte på fötterna. Husse lät bilen halka vidare för att få fäste i den isfria gräskanten. Då gled den mot en stolpe och en gran. Hjulen bara spann. Husse hämtade grus, som bara blåste iväg av hjulens spinnande. Husse och Matte placerade bitar av ett liggunderlag under däcken, som bara blåste iväg bitarna när däcken gick i spinn. Även Matte blåstes bort och räddade sig från fall genom att ta tag i takräcket. Men vred i stället till axeln.
En granne med klapprande broddar dök upp och hjälpte till att knuffa lite, men fortsatte in i skogen med löfte om snar återkomst och mer hjälp. Han och Matte hjälptes sedan åt att knuffa bilen tillbaka neråt vägen, då det minimala motlutet inte gick att forcera. Matte stående i diket och grannen på isen. Till slut gick det att få bilen att få fäste i nylagt grus i infarten nedanför och Matte böjde undan grenar på en fälld gran för bilutrymme. Här fick bilen helt enkelt bli kvar. Det gick inte att köra på vägen. Hur i hela friden grannen i villan bortom torpet skulle kunna komma hem, var en gåta.
Bilen lämnades alltså i en nyligen uppgrävd och igenlagd infart på en granntomt. Lapskfamiljen traskade vidare över granntomten och nådde torpet helskinnade. Nästan.... Just som Husse nådde den egna grinden klev han på en liten isfläck och halkade omkull. Men med en låda med julklappskoppar i famnen kunde han inte ta emot sig med handen, utan föll mot sidan av armen och ingenting bröts.
Matte hade ont i axeln, Husse hade ont i armen, men det var ändå en himla tur i oturen att det gått så bra. Bilen hade inte fått direktkontakt med vare sig stolpen eller granen och hade inga bucklor. Allt i huset var som det skulle, även i lillstugan och skjulet. Staketet var intakt. Inga fallna träd. Men något djur går och skiter smaklig skit kring och på tomten! Hundarna är förtjusta! Husse och Matte inte alls. Stor gul kattskit kan vara vad? Ett djur som inte krafsar över skiten och gärna lägger den mycket synligt mitt på vägarna. Samt kommer in igenom lammnätet (fårnät med mindre maskor nertill). Äckelpäckel!
Hundarna rasade runt i skogsbacken under inspektionen och utförde väl en egen inspektion av reviret. Någon hundpromenad var det inte tal om. De hade ju dessutom fått springa fritt så mycket dagen innan. Dagens miss var att inte plocka med de två paren Icebugs som stod kvar hemma i hallen.