Torsdag.
En dag utan regn spåddes. I Stockholm skulle den klassiska segeltävlingen Gotland Runt starta, eller numera ÅF offshore race. Den höll tidigare till endast kring Gotland med start i Visby. Sedan skedde starten i många år ute i Sandhamn. Nu har det blivit en publikmagnet med kringarrangemang inne i Stockholm. Segeltävlingar på Nybroviken!
På förmiddagen fick alla hundarna en promenad och sedan fick de vara ute på tomten. Det var mulet men uppehåll och bra segelvind. Aili missade en hel del miljöträning den förra sommaren, när Matte hade ont och svårt att gå och det skall tränas nu. Alla tillfällen måste utnyttjas till att ta med Aili till nya miljöer med olika aktiviteter. Där oväntade saker kan inträffa. Att endast traska på Kungsgatan ger inte så mycket. Biltrafik är inget hon behöver vänja sig vid. Däremot ger det en hel del att vistas där något jippo är i gång. En positiv stämning med glada och oftast avstressade människor, lukt av mat och oväntade ljud och reaktioner. Även en hel del främmande hundar. Mängdträning.
Allt detta bjöds Aili på under hela torsdagseftermiddagen. Husse och Matte tog bussen från Brottby till Tekniska Högskolan på Östermalm och traskade så som Aili gjort två gånger nyligen, ner genom Humlegården. En sväng in i Sturegallerian med stillasittande och studerande av folklivet där.Promenaden gick vidare till Nyborplan och serveringen intill Berzeli park. Solen hade nu tittat fram och familjen slog sig ner under en stor lind. Aili kunde ligga bakom ett smidesstaket och studera människor, hundar, spårvagnar, bussar och båtar. Samt en del bilar. Turisterna har kommit till stan och gåtempot är ett annat. Att så många vågar cykla så fort utan hjälm rakt över Nybroplan förvånade. Aili lyssnade till ångbåtar som signalerade avgång med tre tutningar, som betyder full fart back.
Promenaden gick vidare över Blasieholmen med de två stora hästarna på det öde torget i skymundan. Här måste Aili nosa på hästhovarna. Hon såg hästarna, vittrade i luften och fick inte ihop det. Måste bara fram och kolla! Bakom Nationalmuséum fanns ett stycke natur med vilda blommor intill kajen. En föraning av skärgård kunde anas! Aili skvallrade om att här promenerar många hundar. Hon löper och är mycket intresserad av varenda luktfläck! Vidare över bron och ut på Skeppsholmen gick promenaden. Här var det som en marknadsgata med seglingsrelaterad information och även viss försäljning. Fastfood-ståndet var något som intresserade Aili! Nosen visade Husse och Matte riktningen. Här ligger det stora segelfartyget af Chapman som är ett vandrarhem och strax intill finns flera pontonbryggor. Några större segelbåtar låg förtöjda här och Aili fick gå ut och titta på dem, samt traska på ett underlag som rörde sig i takt med vågorna från den intensiva båttrafiken. På andra sidan vattnet låg ettt stort franskt kryssningsfartyg tillsammans med flera finlandsfärjor vid Stadsgårdskajen.
Just som Aili kommit längst ut till bryggnocken på den långa och vinklade bryggan kom ångfartyget Juno från Göteborg tyst glidande förbi. Bara några meter från bryggan! Hon går i trafik på Göta Kanal och anlände nu till Stockholm. Husse fick en fin bild på Aili framför båtens akterparti. Gamla stan med kajer och skärgårdsbåtar i bakgrunden. Bryggan var smal och Husse knäade intill den ena kanten och Aili ställde upp sig längs den andra. Bryggan rörde sig i svallet från Juno. Ingen behövde bada! Ringträning med störning i allra högsta grad. Aili bara stod och stod och fokuserade på Mattes pekfinger. Snyggt jobbat!
Vidare ut i skärgården gick Aili och kom så ut till Kastellholmen. En underbar ö på gränsen mellan stad och skärgård. Här har några människor förmånen att hyra lägenheter i gamla låga hus längs med kajen. Med mycket grönska och natur runt om. Små odlade täppor och vilda nyponrosor bäddar in husen. Till vardags är det betydligt lugnare här. Även ett gammalt skyttevärn finns här vid stadens port mot öster. Här ute kunde Aili få se på segeltävlingar med mindre båtar, som bytte besättningar och körde nya heat. Olika företag tävlade mot varandra. Bänken bakom speakern blev en bra utsiktsplats. Med alla atraktioner och ljud från Gröna Lund som bakgrund. Här fick Aili vara terapihund en lång stund. Mor och tonårsson kom förbi och hade sorg och hundabstinens. Familjens hund hade, tretton år gammal, helt nyligen flyttat till hundhimlen. Det var rörande att se killen som vuxit upp med denna hund trösta sig med Aili. Som är en oerhört vänlig och mjuk hund och besvarade killens smekningar med att sätta upp tassen på hans knä. Efter väldigt mycket smekande och ordlöst samtal hade han problem med att lämna Aili. Som med ens såg väldigt vuxen och empatisk ut. Hans mamma försökte gå vidare, men fick inte med sig grabben. Inte Aili emot.
Aili gick i hängande koppel när ett flertal Kannadagäss med två nykläckta ungar kom ut ur ett buskage några meter framför henne. Aili vände sig om och tittade på Matte. "Såg du?" Aili och Matte stannade upp och tittade länge på fågelflocken. Skulle de hoppa ner från den höga kajen? Nej, de blev kvar och Aili och Matte gick ikapp Husse som fortsatt ut mot öns bortersta ände. Fjäderholmarna nästa! Men därtill krävs båt.
Tillbaka gick Aili rakt över först Kastellholmen och sedan Skeppsholmen. Tillbaka till Nybroplan där Husse och Matte åt middag vid grillen. Aili fick dela Mattes tunnbrödsrulle. Tunnelbanan till bussen var vid det här laget en känd plats för Aili, vilket märktes tydligt. Hissen ner med glasväggar gillar Aili skarpt. Hon tittar ut under hela turen ner till perrongen! Väntar sedan ivrigt på att dörrarna skall öppnas. Bussen stod inne och Aili kröp genast in under sätet och somnade. Sov sedan gott den halvtimme som bussresan hem tar.
I jämförelse med vårens/sommarens första stadsresa, uppträdde Aili nu med större säkerhet och rörde sig gärna i kopplets fulla längd utan att för den skull dra. Träningen har haft god effekt och Aili är bekväm med att det ständigt händer saker runt omkring. Hon betedde sig inte alls avvikande från stadshundarna. Aili är nu inte bara en bondhund. Hon rör sig lika hemtamt inne i centrala Stockholm. Som sina äldre släktingar. Aili är ikapp.