I dag, onsdag, fyller knytten 9 veckor.
En har flyttat till sitt nya hem, en skall inte flytta och två väntar på att deras nya hem skall bli redo att ta emot dem. Saivi flyttar i helgen och Mannis matte måste blir klar med renskiljningen. Så här i tider då även julen skall förberedas.
På tisdagen fick knytten göra ytterligare en biltur. De får nu leva lite mer som de vuxna hundarna i familjen och alla tre får göra det som Aili skulle ha gjort om hon var ensam valp i flocken.
Vilket innebar att de på morgonen först fick göra en koppelpromenad tillsammans bortåt vägen. De är mycket signalkänsliga, precis som mor sin. Alla tre har snabbt lärt sig att tyda de tecken som skvallrar om koppelpromenad och om uteviselse. Matte tar på sig jackan - vi skall ut! Matte kommer med våra koppel! Vi skall "ännu mera ut"! Kopplena sätts på när de är inne i köket. Sedan drar Matte undan skivan och låter dem själva traska ut. Som självgående individer. De börjar bli tunga och det finns ingen anledning att lyfta och bära hela tiden. De vet vad de heter och de vet i stort sett vad som skall ske. Att fixa koppeltrasslet har de blivit riktigt duktiga på!
På eftermiddagen hade Matte en del ärenden att uträtta nere i Vallentuna C. Dagen var gråslaskig och all snön rann bort följd av is, gegga och en kraftigt strömmande och farlig bäck. Snabba årstidsskiftningar, där kyla och snö var ett bättre väder för knytt att busa utomhus i.
De fick alltså följa med i bilen. Tillsammans med sin mor och mormor. Tre ivriga koppelknytt hängde efter till bilen och när de vuxna hoppade in i bakskuffen, försökte de göra sammaledes! Bil - kul! En bra inställning. Framför allt för knytt som kommer att få tillbringa mycket tid i bil ihop med olika aktiviteter. De små fick lyftas upp, trots ihärdigt studsande för att efterlikna de vuxna hundarna. På plats i bilen intog de redan invanda platser och slog sig till ro. Någon försökte busa lite, men tillrättavisades av någon av de vuxna. Ingen lek i bilen ungar!
När Matte kom ner till centrum och kikade över ryggstödet på baksätet, såg hon alla de fem hundarna ligga lugnt och avslappnat på fällen där bak. Någon sov. Samma sak när Matte återvände till bilen efter att ha ägnat nästan en timme åt handlande på olika håll. Matte for vidare och lämnade ifrån sig en julklapp längs vägen hem. Stannade sedan vid ICA i Brottby och läget i bakskuffen var oförändrat. Fem vilande hundar av olika storlekar. Likaså när Matte återvände med matkassen.
Hemkommen skulle Matte ta ut knytten på en rastningsrunda upp i skogen i skymningen. Det blev inget knyttpromenerande som planerat nere i samhället. Skitigt och vått var det där! I skogen var det bara vått. Men knytten låg så himla bra där de låg! Mysande, tätt ihop med sin mamma och sin mormor. Vad de anbelangade så låg de gärna kvar där de befann sig! Tittade på Matte som lockade. Men låg beslutsamt kvar alla tre.
Nåväl, så kunde det ju inte få förbli. De skulle inte bo permanent i bilen. Även om det var vad knytten tyckte för tillfället. Matte kopplade och lyfte ut knytten ett efter ett. Aili protesterade mest. Hon har starka drag av sin mors "morgontrötthet". Men utlyfta i tvågradig kyla och väta blev de snabbt klarvakna. Upp i skogen gick de gärna! De vuxna hundarna fick vänta i bilen. Knytten "gick på toaletten" i skogen och lämnades sedan i köket. Vuxna hundar och kassar hämtades därefter in.
Knytten har tagit ett stort steg ut i livet, när de får följa med på lite av varje. Deras värld har böjrat växa och alla nya upplevelser är mycket värdefulla dessa deras första tre månader i livet. Matte gör så gott hon kan för att ge dem redskap för att tackla livet på ett bra sätt som vuxna.
Husse gjorde en insats och tog med de vuxna hundarna på en kvällspromenad i pannlampans sken. Det hade inte Matte hunnit.