Onsdag.
På kvällens träning var det full grupp med tre Lapska Vallhundtikar och tre Lapska Vallhundhanar samt en Springer Spanieltik. Träningen skedde i källarutrymmen och kulvertar i en skola i Täby och just denna kväll var det någon form av informationsträff/föräldramöte. varför parkeringen för ovanlighetens skull var proppfull och skolan full med folk. Extrafiguranter! Men det visste de inte om. Man kan aldrig veta hur deras vittringar kunde färdas runt i byggnaden via ventilationssystemet från fläktrummet som ingick i träningsområdet.
Alla hundar bands upp i olika mindre rum med öppet till trapphuset och för att kunna träna här är det en förutsättning att samtliga hundar är tysta när de är uppbundna/i karantän. När de söker är de i ett utrymme där en dörr stängs ut mot trapphuset. Enstaka markeringsskall kan säkert höras upp i något sammanhang, men i skolan är man medveten om och välkomnar hundarnas närvaro.
Med full träningsgrupp gick det att få ihop fem figuranter om man avstod en "facitgubbe", vilket fungerar om alla vet var varandra är gömda.
Limehusse kom denna kväl på ett nytt och kreativt sätt att träna sin hund! Fem figuranter gömde sig på olika ställen i sökområdet och föraren hade ingen aning om var. Vid första fyndet tog figge nummer ett över som förare och sökte vidare med Lime. För att överlämna rollen som förare när ännu en figge var funnen. Stafettsök! Med en och samma hund men ständigt växlande förare. Enligt principen att en räddningshund skall kunna jobba oavsett vem som är förare. Hunden är ett redskap som måste kunna användas av vem som helst. Lime skötte sig med den äran! Matte blev hittad näst sist och hade inte en aning om var området var avsökt och inte och inte heller var den femte figuranten kunde vara gömd. Hon behövde därför lite guidning för att inte lägga tid på att söka igenom hela området, vilket hade blivit tidsödande och väldigt onödigt. Fokus på den del som inte var avsökt alltså, då alla tidigare funna figgar visste var de varit gömda. Lime hittade även den sista figuranten och hade visat att han lever upp till förväntningarna på en räddningshund, genom att sköta sitt arbete som han är tränad, oavsett förare. Kul idé av Limehusse och bra jobbat av Lime.
Násti fick också jobba ihop med annan förare än sin Husse, då han druckit för mycket portvin och fått en "portvinstå"! Sådant gör väldigt ont och har ett mer officiellt namn som gikt. Samt har inget med alkoholkonsumption att göra. Det var mycket man inte visste förr när man namngav diverse folkliga krämpor. Det var oftast gubbs som fick portvinstå och gubbsen drack portvin. Fast det har med kristaller och urinsyra att göra egentligen. Gikt kan man få även i fingrar och händer som då svullnar upp förskräckligt. En inflammation i lederna. Så Husse satt på en stol och tittade på med foten högt placerad, som extra "störning" i sökområdet.
Aili imponerade åter på sin Matte denna kväll. Fem figgar var utplacerade och Matte visste inte var de var gömda. Efter att ha jobbat fint långt ut från Matte och ensam in i mörka områden bakom väggen och ut i omgivande bergigt och grusigt område hade hon hittat två av de fem figuranterna. Inne i källaren fyndade hon en figge högt uppe på ett skåp utefter väggen och skallmarkerade fint. Matte bad figgen sitta kvar för Modji att hitta när Aili var klar. Onödigt att klättra upp och ner flera gånger. Men Aili nöjdade sig inte och blev kvar och först trodde Matte att Aili åter skallmarkerade den synliga figgen på skåpet bakom en garderob. Men såg snart att Aili skallmarkerade mot den haspade garderoben. Visst fanns de en figurant även där inne! Det var första gången Aili utsattes för att två figuranter var gömda mycket nära varandra, där vittringarna slog i varandra och där en var synlig och en var osynlig. Den klurigheten löste hon mycket bra! Den sista figuranten fyndade hon sedn uppe på en venilationstrumma i samma källarutrymme. Tre olika vittringar i samma slutna källarutrymme är inte helt enkelt. Aili håller måttet och lever upp till förväntningarna.
Modji fick söka igenom hela kulvertutrymmet med många gamla legor och mycket gammal vittring. Hon sökte i hög fart och helt tyst. Tjusigt! Så fyndade hon figgen längst in i källarutrymmet uppe på skåpet och gjorde som sin mor och mormor! Hittade snabbt en väg där hon kunde hoppa från staplade stolar och upp på intilliggande skåp för att nå ända fram till vittringskällan, för snygg skallmarkering och godisbelöning. Det ser helt livsfarligt ut när en hund i stora språng hoppar upp på och flyger över staplade halkiga och vingliga möbler. Men det brukar gå bra. Driften att jobba och att fynda, arbetsmotorn, måste vara stor hos en hund som söker försvunna människor i sådan miljö.
Tack hela gänget för ännu en bra träningskväll!