På torsdagen körde Matte en guidad tur på "Nilssonrundan" för sina två grannar, som gärna vill ut i skogen men är osäkra på vilka stigar som leder vart. Nilsson har flyttat, men denna korta runda som börjar eller slutar bakom Nilssons hus kommer att få behålla sitt namn. Nu skulle den nya husägarinnan äntligen lära sig hitta runt! Med följde en granne som gått här för länge sedan och gärna friskade upp minnet. Hundarna fick stanna hemma. Iväg traskade alltså tre tanter upp i skogen mitt för Lapskfamiljens hus. Matte medförande en busksax för att röja sly i dikeskanten i slutet.
Hundarna hade fått en morgonpromenad och fick nöja sig med det så länge. Husse tog i kvällningen en skogpromenad med dem.
Matte valde att hålla sig innanför staketet med trädgårdspyssel resten av dagen. Låtande hundarna etablera stabilitet i flocken efter Modjis hemkomst. Med lite stöd av Matte.
Aili är i en ålder då gränser testas! Hon fyller två år i början av oktober. I våras började hon ta sig ton kontra sin mor och sin mormor. På lite olika sätt. Aili snodde deras bäddar, hon utmanade och lade huvudet tungt över manken på de andra två och hon puttade undan dem när Matte ville umgås med en i taget. Bara vid kloklippning höll hon sig undan.... När Aili varit borta själv med Matte, om så bara var för lite lydnadsträning på tomten när de andra var inne, så reste Aili ragg och var kaxig mot de andra två. Så har hon hållit på under sommaren. Testat. Men så får hon inte hålla på för Matte, överflockledaren som säger ifrån. Aili har en mycket tålmodig mor och ännu tålmodigare mormor. Som låtit Aili hållas. De har helt enkelt inte brytt sig! De har flyttat sig och undvikit konfrontation i alla lägen. Nästan. Några rynkade nosar och visade hörntänder har räckt för att få Aili att förstå när de andra fått definitivt nog. Modji har alltid ignorerat prvokationer från andra hundar och bara vänt ryggen åt den som varit otrevlig. Násti och Gázzi kunde ha diskussioner ibland, men med åren har även Násti valt att ignorera. Varför Aili fortsatt att försöka vara kaxig. Matte hade önskat att Násti och Modji skulle vara mindre toleranta mot den kaxiga unghunden. Mer fostrande. Men har nog tänkt fel. Vilket öde för en kaxig typ att bara bli ignorerad!
Gázzi var en tik som alltid pinkade högt som en hanhund! Modji har alltid lyft bakbenet och lyfter det allt högre med åren. I sommar har Aili både börjat lyfta bakbenet och försökt pinka över de andra två. Vilket Modji ignorerat till viss del. Inte alltid. Hon har avslutat med några droppar till ibland. På torsdagen visade hon Aili tydligt vem skulle pinka sist!
När Modji nu har varit utlånad i fem dygn har hennes dotter Aili fått sina ramar aningen ruckade. Först letade hon efter Modji. Sedan accepterade hon att morsan försvunnit. Därefter drog hon nytta av den uppkomna situationen. Men lite väl omoget kanske. Aili blev allt skälligare för varje dag på promenaderna. En osäker ung hund som plötsligt måste axla allt ansvar på egen tass. Modji var en trygghet så klart i hundarnas egen hundflock. Som är en del i hela familjeflocken. Vilket man måste skilja på. Matte är överflockledaren, men Modji som snart sjuåring är hundarnas nav i hundflocken.
Så kom Modji tillbaka just som Aili börjat förstå att hon nu helt plötsligt var vuxen. Varken Modji eller Aili är hundar som vill slåss, men Matte kunde inte acceptera att Aili gång efter gång reste ragg och provocerade sin mamma efter tillbakakomsten! Násti gick undan. Aili var KAXIG! Odräglig helt enkelt. Under torsdagen höll Matte ögonen på minstingen i flocken och återbördade Aili till sin plats i förhållande till de två vuxna tikarna. De skulle inte behöva bli trakasserade av en ung hund som tyckte att hon förtjänade "RESPEKT"!
Två år verkar vara en milstolpe i viss mån.
Vid två års ålder får många tikar sina första valpkullar. Det kanske är bra i andra raser, vad vet Matte. Men Lapska mognar sent mentalt! Vid ca två års ålder omplaceras många av de hundar som "straffar ut sig" i sina första familjer. Hur går det ihop? De anses mogna nog att bli föräldrar, men behöver "nya mer aktiva hem med mer tid" för en rätt krävande hund i tvåårsåldern.
Aili är en ung hund på väg att bli vuxen. Matte upplever henne ungefär som en tvåbent sextonåring. Hon testar vem hon är, tänjer på gränser, är kaxig, kelen knähund. Behöver tid, behöver ramar, behöver vettig sysselsättning som involverar hjärnan, behöver bli sedd, behöver pussar och kramar. Två ben eller fyra ben - skillnaden är inte så stor. Matte var rätt odräglig som sextonåring, liksom flertalet tonåringar. Man anser sig vara vuxen och det är man ju inte.
Aili är ingen problemhund. Hon är en fullt normal hund i tvåårsåldern. Med allt vad det innebär. Det är trist, tycker Matte, att så många valpköpare blir helt tagna på sängen efter något år med den nya familjemedlemmen. Var brister det? Hos oss uppfödare som inte informerar på rätt sätt?
Aili är inte på något vis mogen att bli mamma! Hon fyller två år den 9 oktober. Men hon kanske bara är ovanligt omogen i jämförelse med alla tikar som får sina första kullar i den åldern. Ails mamma, mormor och mormors mor var lika omogna när de var två år.