Lite märkligt upplever Matte att det är, att det på kort tid talats om "hundsamlare" i omgivningen flera gånger. Inom olika raser. Där någon drar på sig allt fler hundar och ofta börjat med en ras för att utöka med nya raser "man är nyfiken på". Där omgivningen börjat reagera på att antalet hundar ökat på kort tid och tiden som finns att lägga på varje enskild hund kommer att minska drastiskt. Man tänker kanske att man skall föda upp ett flertal raser, ha flera tikar i avel och desstutom några hanar hemma. Eller bara ha många hundar, eller så blir det bara så? En hund till lite då och då, så flyter det ut och råkar bara bli väldigt många hundar. Så många att omgivningen börjar fundera.
Från att ha varit en person som jobbat med sina hundar, två tre stycken, förvandlas det hela till att bli ett hundsamlande med bortåt tio hundar som då och då byts ut när de inte längre skall avlas på. De omplaceras och nya sparas. Ett par tre i varje kull. Gränsen för tillåtet antal hundar i ett privat hem går vid nio hundar enligt Länsstyrelsen. Oavsett storlek, men är det stora hundar och liten bostad kan det trots det bli ett djurskyddsärende.
Är detta ett nytt fenomen? Eller är det något som först nu fått en namn och fått ögonen på sig? Är det en tillfällighet att Matte hört ordet hundsamlare nämnas i flera olika sammanhang på kort tid? Vad får någon att från att ha varit en aktiv hundmänniska, som jobbat med och tränat/tävlat sina hundar, övergå till att bara skaffa fler och fler hundar, så att omgivningen till slut reagerar på hundhållningen? Så pass att varningar går ut för att sälja valpar/vuxna hundar till en viss person. Trist, minst sagt.
Nåväl, här hemma finns just nu sex Lapska Vallhundar. Två vuxna i arbetsför ålder med jobb och fyra knytt på tillväxt. Där en säger en enda skall blir kvar för att få jobba även hon. Övriga tre knytt skall få egna arbetsgivare.
På lördagen fick de för första gången tillbringa hela dagen på knyttis, med diverse olika prytlar för att snubbla på, bära på och knuffa på. En liten plastback/brödback fungerar som hinder att klättra på, för träning av koordination och balans. Matte tog en promenad med Násti och Modji och Husse en längre promenad med Násti. Sedan lämnade Matte familjen för att besöka kyrkogården med sin äldste son. Husse tog över knyttpassningen och knyttstuderandet. Senare jämfördes iakttagelserna.
Söndag.
En dag vikt för valpköparbesök. Självklart är den som kan, välkommen att regelbundet följa knyttens utveckling. Vilket inte är en möjlighet, rent geografiskt, för alla. Det är ännu inte klart vilken tjej som skall vart, då syskonskaran är mycket jämn och ingen sticker ut genom att vara "lite försiktig" som tur är! Fullt ös överallt med andra ord. Det är bara killen Stallu som har sin framtid bestämd. Han skall flytta norröver för att jobba med renar, i en familj där det finns en vuxen Lapsk som kan lära honom.
Alla valparna har nu upptäckt sina egna kroppar! De tvättar stjärten och de kliar sig lite här och där. De har fått en bättre kroppsuppfattning helt allmänt och springer inte lika ofta rakt in i saker. Samtliga kan kravla sig upp på hyllan där de vuxna hundarna gärna ligger och de har lärt sig att ta sig ner utan att gå rakt ut. De fick lite större smakportion av valpfodret och aptiten är god hos alla. Magarna bra. Även hela söndagen tillbringade knytten på knyttis i köket. Nätterna tillbringar de fortfarande i valplådan. Men kan ta sig både i och ur om de vill, så snart får de tillbringa även nätterna i köket. Förhoppningsvis sovande..... Modji kan ta sig in och ut till dem utan problem. Násti är skendräktig och får inte, för sin egen skull. Mjölkproduktionen får inte komma igång.
Innan det skymde på tog Husse med sig hundarna på en skogspromenad, medan Matte fixade mat och hängde tvätt.