Tisdag.
Ännu en het dag blev detta. Åtskilliga dagar har regnskurar förespåtts. Himlen har mörknat och ett hopp har tänts, men regnet har fallit någon annanstans. Brunnar börjar sörpla och vattenbrist råder. Inom samfälligheten finns sommarvatten till fastigheterna och alla har inte vintervatten via egna brunnar. Förbud att använda vattnet till annat än hushållet råder.
I Lapskreviret finns både egen djupborrad brunn som aldrig sinat, sommarvattenanslutning och en tre meter djup grävd brunn försedd med gårdspump. Den grävda brunnen har Matte kunnat tömma på ca tio fulla vattenkannor varje dygn, men på tisdagen signalerade denna sparsamhet och bara de mest behövande växterna kunde få lite vatten. Dit hör gurkplantan och tomatplantorna samt paprikaplantan i växthuspaviljongen. Gurkorna mognar vartefter och är en kortare variant på femton centimeter av vanlig slanggurka. Smakrika och saftiga och äts som vattenmelon i ett stycke. De kallas snackgurka.
Ett dygn med skyfall och översvämning den 27.5 har följts av hetta och torka. Lagom är bäst.
En svalkande vind och viss molnighet gjorde dock dagen dräglig, trots tjugosju grader utomhus och lika mycket i stugan. Hundarna fick ha sina kylvästar på sig frampå eftermiddagen när solen fick mer fritt fram och huset och trädgården badade i gassande sol. De tackade och gick ut i solen för viss spaning. Modji över vägen och förbipasserande och Aili över bäcken med snok och paddor. Kanske finns det någon nyetablerad vattensork sedan Modji nästan lyckades fånga den som ersatt den hon avlivade i fjol. En vattensork som hann undan och kanske insåg att just dessa meter av bäckfåran genom Lapskreviet kontrollerades av två ivriga sorkjägare.
Den sena eftermiddagen förflöt i gemensamt viloläge, vad gällde revirets två- och fyrbenta invånare.
På kvällen, när solen sjunkit bakom skogen, tog Matte med sig hundarna på en timslång promenad i området.Inkluderande tillsyn av en grannfastighet och lite blomvattning. Promenaden var mycket varierande vad gällde tempo. Ömsom full fart och motion och ömsom hundnosande/nyhetskoll och intervallträning. En råbock stod på en höjd intill vägen och betraktade hundarna och Matte. Modji och Aili fick vittringen och en stund stod de tre där och betraktade varandra lugnt och under tystnad. En del hundmöten blev det och Aili höll på att koka över av känslor - men gjorde det inte! Hon skällde inte, bara nästan. Hon kastade sig inte mot mötande hundar, gjorde bara en liten båge och fortsatte fint framåt. Aili är som en tryckkokare som ibland pyser över. Hon behärskade sig nu. Kanske börjar hon bli vuxen. Hon fyller åtta år i oktober. Mattes beskrivning av Aili som valp kvarstår i stort. "En explosiv och intensiv hund. Mycket energi och mycket motor. Mjuk och tuff. Mångfacetterad! Mycket ljud." Hon fick namnet "Sirénen" redan i valplådan. Aili är en härlig blandning av honung och hot chili. Mjuk och kramgo till max! Envis till tusen när hon har en uppgift! En helt underbar hund med mänskliga drag. Oerhört kommunikativ!