De senaste dagarna har Matte haft fullt upp med annat än sina hundar. De har inte på något sätt glömts bort! Men annat har gått före. En häsporre har fått Matte att hellre gå på mjukt och naturligt underlag runt stugan, än på asfalt/oljegrus mer än kortare hundpromenader. Ett par gamla favoritboots av märke Blundstone hade äntligen fått nya klackar och Matte skulle återuppta bekantskapen i förra veckan. Dagen efter svarade vänsterhälen med smärta. Detta är Mattes andra par sådana boots där klackarna nötts ner och spruckit! Skor som varit mjuka som tofflor och väl insmorda kunnat användas i alla väder. Vad som gått snett med nya klackar på skorna förstår inte Matte, men skomakaren var osäker på hållbarheten när klack och sula nu blev i olika material. De nya klackarna är stenhårda i jämförelse med origalen. Om nu det har spelat någon roll för hälsmärtan. Matte behandlar genom att stretcha fotleden/vaden genom att vinkla upp foten, hård och smärsam massage av mycket öm fotknöl, hälsena och vad och insmörjning med Voltaren. Roten till det onda sitter uppåt baksidan av hälen/vaden när undersidan av hälen känns öm. Har Matte fått lära sig tidigare. Behandlingen känns positiv.
Matte har lagt krut på att få färdig den naturtrapp som långsamt vuxit fram uppför berget på husets baksida. Huset ligger tätt mot ett berg och för att få till det har man sprängt på ett ställe vid byggnationen. Nu har Matte troligtvis hittat platsen där all sprängsten dumpats. Snett upp bakom huset där det var lite lägre och möjligt att ta sig upp, har man tydligen fyllt igen en skreva med vassa sprängstenar. Under dygt femtio år har naturen sedan gjort sitt och lagt ett vackert täcke av mossa och gräs över alltihop. För många år sedan påbörjade Matte arbetet och kom halvvägs upp utmed tomtgränsen. Sista biten har dock varit mycket knagglig och osäker att ta sig fram, när vassa stenar varit osynliga under gammal växtlighet. En lång trappa uppför i trä är en variant, men inte snyggt. Matte påbörjade jobbet i våras, men sedan blev marken för hård och temperaturen för hög för att orka bryta sten. Nu är vädret idealiskt och Matte har bestämt sig för att trappen skulle bli klar innan vintern.
Några dagar har Matte alltså tillbringat med spade och arbetshanskar och brutit sten i motlut, för att jämna till marken mellan bergknallarna. Skapande trappsteg att gå på med därför lämpliga stenar som baxats loss ur marken. Ofta har ett spetsigt hörn av en sten stuckit upp och varit snubbelrisk i mossa och gräs och Matte har nu ur detta lätt täckta stenskravel bänt loss stora platta flak av sten lämpliga som trappsteg. Berget har liksom skivat sig vid sprängningen tydligen. Även stora fina, mjukt rundade naturliga stenar har Matte lyckats bryta loss ur underlaget och få fram i sin helhet, för fina trappsteg.
På tisdageftermiddagen hann Matte precis få till det sista trappsteget uppe på berget när skymningen började falla. En sak är att gå uppför - en anna är nerför. Det som känns stabilt och stadigt när man går upp känns inte nödvändigtvis lika säkert när man går ner och belastar stegen annorlunda. Matte har lyft lagda stenar åtskilliga gånger och kilat in funna mindre stenskärvor för stadga och säkerhet. Varefter Matte har grävt har mängder med stenflisor och mindre stenar dykt upp och skapat ett förråd av stenar i olika storlek uppför bergsidan. Där har Matte sedan plocka lämpliga "pusselbitar" för sitt byggande. Ett oerhört roligt, men oerhört tungt jobb. Ett kreativt jobb som gett ett bra resultat. Matte kunde gå stadigt uppför och nerför vid flera slutgiltiga kontroller innan spaden ställdes undan. En svagt svängd trapp mellan två berg, upp mot en platå bakom huset. Berget är högre än så, men inte så brant och inte lika svårgånget med bevarad och intakt natur. Inget sprängstenskravel dolt under mossan.
Modji och Aili har fått fri tillgång till att vara ute eller i uterummet när Matte varit bakom huset utanför staketet runt framsidan och Husse har varit i vedboden eller i snickarboden. Modji upptäckte att hon ostörd kunde stå under en gran och äta spill från solrosfröna, som fåglarna serverades utanför staketet bakåt. Dessvärre kanske något ekollon slank med. Farligt för hundar. Matte spärrade av.
Innan flocken drog sig in i stugan tog Matte med sig hundarna på en kort men rask promenad i det kuperade området. Uppför berget bakom huset och ner igen - runt kvarteret. Med uträtad kropp fixade Matte sedan mat till flocken. Har men en tomt och hundar håller man kroppen igång. Inte helt fel.
Klicka för större bilder.
