Husse tog en tidig midsommarpromenad med hundarna i skogen. Solen sken och fåglarna kvittrade. Matte sysselsatte sig i trädgården. De utplanterade små plantorna håller på att ätas upp helt av sniglar av alla de sorter och storlekar. Små, små sniglar gömmer sig på undersidan av bladen och rätt som det är finns där inget blad mer. Tröstlöst. Men Matte är en envis typ och börjar och slutar varje dag med snigelplockning.
På tidiga eftermiddagen restes stången på fotbollsplanen i området. Som vanligt kom det väldigt mycket människor och musiken stod "Synliga" för. De kallar sig för "det blindaste bandet i landet" och driver med framgång en "svartkrog" i Stockholm. Man får där njuta av egenproducerad sång och musik samtidigt som en måltid serveras i totalt mörker. Husse och Matte har tidigare varit där och det är en oförglömlig upplevelse. Mycket bra musik och tänkvärt att sitta i totalt mörker och äta bredvid människor man inte känner. Många ger upp och börjar äta med fingrarna. Ingen ser ju ändå... Inte lika enkelt för en som inte ser.
Försäljning av lotter till ett flertal lotterier och kaffeservering med hembakt ingår i traditionen. Initiativtagare och organisatör i år var en 17-årig skoltjej som tog över efter sin mamma. Starkt gjort! Även om hon hade stöd och hjälp av sin familj.
Modji fick följa med för andra året i rad och de andra hundarna fick stanna hemma. Det är viktigast att Modji kommer ut i så mycket "vimmel" som möjligt och det brukar alltid vara väldigt många hundar med vid midsommarfirandet. Så var det även denna gång. Tänk att Modji ändå på mycket långt håll upptäckte en av kompisarna! Wachtelhunden Elis som bor helt nära och som var en av de första hundarna som Modji fick träffa utanför familjen. Matte fick plötsligt se sin hund orma sig efter marken mot kaffetältet. Bakom bordet var Elis uppbunden i en lång lina. De lyckades inte riva kaffeserveringen eftersom Matte upptäckte Elis i sista sekunden. Modji bjöds på sitt livs första sockerkaka av en granne! Modji såg förvånad ut, men den slank ner.
Modji fick hälsa på en mängd hundar och hon brukar vara mycket vänlig och trevlig mot dem alla. Är någon lite "smågrinig" så hanterar Modji det suveränt. Hon lägger ner framkroppen och fjäskar lite, sedan negligerar hon den andra hunden helt. Den finns inte. Varpå Modji blir lite intressant helt plötsligt. Så skedde med en sexårig och ganska grinig Dvärgpinscher. En Neapolitansk Mastiffhane väckte Modjis nyfikenhet och hon hälsade fint på honom. Han ingick i en barnfamilj och det blev lite trångt med barn och barnvagn. När han så ville bli mer närgången drog sig Modji undan. Men hon ville inte gå därifrån. Hon tycktes vilja vara nära men inte för nära. Han var ju också mycket stor.
I övrigt tycks Modji ha förstått reglerna för koppelhälsning nu. Man hälsar men leker inte i koppel. Man leker inte i stora folksamlingar. Där hälsar man artigt på de hundar man tillåts hälsa på. Övriga hundar låtsas man inte om. Man skäller inte mot andra hundar. Man hälsar fint på alla människor som själva visar att de vill hälsa. Övriga människor hoppar man inte på. Man lägger sig ner och kopplar av när Matte är stilla. Filtar med människor är bra liggplatser. Vare sig man känner människorna eller inte... En grannes svärson for upp med ett ryck när han fick örat tvättat av Modji. Som omärkligt lagt sig intill honom på filten. De har aldrig träffats förut.
Modji uppträdde mycket balanserat och vuxet och hon levde i övrigt inte alls upp till epitetet "slyngelålder" för en hund på 1½ år. Den enda gång hon skällde några skall var när en kille kom gående med en Pitbull bland alla hundar. Den gick i sträckt koppel rakt mot en vilande hund och stirrade ut den en bit från Modji. Den vilande hunden kände sig, med all rätt, hotad och reste sig med skall. Pitbullen svarade direkt! Där hade Modji lite åsikter, men efter två skall tystnade hon på tillsägelse. Den vilande hunden återgick till vila men Pitbullen måste handgripligen lyftas bort och vändas samt lugnas med godis och handfast hantering. Hundägarna hade en del att säga varandra som det tycktes. Matte var glad att inte Modji var den som Pitbulltiken stirrade ut. Det kanske inte var den lämpligaste platsen att gå runt med en utmanande hund på. Den blev inte kvar särskilt länge heller. I övrigt var det knäpp tyst och helt lugnt bland alla hundarna på festplatsen. Så härligt att se så många trevliga och sociala hundar kunna umgås så otvunget!
En iakttagelse när det gäller sättet att fira midsommar på, gjordes av Husse och Matte och jämnåriga på plats. Kaffekorgarna har nästan helt ersatts av plastkassar med ölburkar. Unga och midsommarfina kvinnor går med en ölburk i näven. Jämställt, visst. Unga barnfamiljer brer ut sig på filtar i grupper och den enda matsäck som medtagits är en kasse med ölburkar... Modji lyckades stoppa nosen i ett par kassar och blev besviken. Matte trodde Modji stal kaffebröd. Bilar cirklar runt med öldrickande unga killar. Vad växer barnen upp med för bild av vad midsommarfirande innebär? Blommor i håret, fina kläder och en ölburk i näven från tidiga morgonen? Några hade börjat träna och hade Colaburkar konstant i handen.
Så såg det i alla fall ut här i vårt lilla område i skogen. Några ser förhoppningsvis pengar att tjäna på tomburkar bland blommorna i dikena i dag. Nu låter Matte verkligen pryd och tråkig, men Matte missunnar inte någon att roa sig. Öl är jättegott men varför så mycket? Varför på gående fot ur burk efter burk? Varför inte ur glas sittande vid ett bord? Matte värnar bara om alla barn som växer upp med en bild av midsommarfirande som synonymt med att dricka öl. Som synonymt med att dricka sig full.
Matte avslutade kvällen med att plocka sju sorters sniglar vilka placerades i frysen och inte under kudden.
Tillbaka