Torsdag.
Det hade regnat och så frös det på. Överallt var det en förädisk osynlig ishinna där man gick. Matte har de senaste åren fallit illa två gånger, men har haft en ofattbar tur och klarat sig med bara en bruten handled. Som läkte fel och orsakar vissa problem. Är inte benskör, bara en gammal tant. Man anser generellt att fallolyckor är vad som till stor del tar oss när vi blir gamla. Matte har många exempel, även i sin nära omgivning på detta. En granne föll och avled inom en vecka. Senast var det Magdalena Ribbing som helt oväntat avled i sviterna av en fallolycka i hemmet. Matte är inte rädd för mycket, men för att falla och bli handikappad resten av livet är hon väldigt rädd. Inte vill hon dö riktigt än heller. Skulle det vara så att Aili är dräktig så vore det en fasa att just nu bryta ett ben eller en arm (i bästa fall) eller ett bäcken. Eller krascha skallen med vilka följder som helst.
Lite av ett vacuum känns det som just nu. Husse och Matte har varit säkra på att Aili varit dräktig. När veterinären bara såg gasbubblor kom tvivlen. Man ser ju vad man vill se.... Nu är det bara att vänta och se på måndag vid ett nytt ultraljud. Röntgen finns att ta till för visshet. Matte vill inte sitta ute i skogen med ovisshet om Aili är dräktig eller inte och hur många knytt hon eventuellt bär på. Dagen efter ultraljudet skall Mattes öga opereras igen. En starroperation till följd av den första operationen i somras. Matte ser väldigt dåligt på det ögat och skriver fel här stup i kvarten. Ursäkta för detta! Om något inte skulle bli rättat. "Lite mycket nu".
Därför valde Matte att inte lämna tomten under torsdagen då asfalten utanför var glashal, vilket inte hindrade vissa grannar att köra precis lika vansinnesfort som vanligt på raksträckan förbi Lapskflockens hus. I den kuperade skogen har Matte den senaste tiden undvikit att gå, på grund av synproblem och snubbelrisk. Husse förbarmade sig över hundarna och tog dem på en skogsrunda i det fina solskenet.
Matte fick äntligen en hel del gjort i stugan. Gamla hundtidningar gicks igenom och vissa sparades och vissa får lämna hemmet och läsas av andra. Hundsport special sparades undantagslöst som facklitteratur. Minimalism och "dödsstädande" är på modet. Rent och avskalat skall det vara. Som ett hotellrum. Riktigt så känns det inte som Lapskflockens stuga behöver bli, men lite måste det nog röjas undan för att kunna skapa lite julstämning med julpynt framöver. Hur nu julen kommer att te sig? Valpar eller inte? Matte vill veta! Husse åxå! Säkert även alla som tingat Ailiknytt. Under nästa vecka lär det visa sig med ultraljud eller röntgen förhoppningsvis.