Onsdag.
Förra veckan blev det ingen träning alls! En av få veckor på året. Träningsgruppen är väldigt idog i sin träning och en vecka utan att gruppen träffas känns aningen ovan och liksom fel på något vis. Alla kan inte komma alltid, men tre ekipage brukar det bli som minst, med Husse, Matte och någon mer. Oftast är det betydligt fler och full grupp innebär nio ekipage, ett dubbelekipage med två förare på en hund. Hundarna i gruppen är: Sju Lapska Vallhundar, en Springer Spaniel och en Jaktlabbe. En mycket välfungerande grupp med fyra tikar och fem hanar. Löptikar stängs inte ute från träning och hanhundägarna avgör själva om de vill att tiken kör sitt sök före för träning, eller om de för dagen vill slippa löpdoft i sökområdet och löptik får gå sist. Summan av störningar får ofta avgöra, samt svårighet/ribbhöjd på sökuppgiften.
På förmiddagen höll regnet uppe och Matte fick till ett "luktletande" för Modji och Aili, efter ett uppehåll även där över julen. Det fick bli två frisök utomhus. Först gömde Matte doftbehållaren under en stor vedtrave på grannens tomt och sedan strax intill på den egna tomten. Där stoppades doftbehållaren in under granriset runt en liten rhododendronbuske. Båda hundarna tog sig an uppgifterna med stor lust och jobbade systematiskt och bra, med fina markeringar. De hade gärna kört ytterligare några luktletanden, men kan gärna få sukta lite!
På kvällen blev det sökträning i källaren till ett nerlagt sjukhus, där gruppen tidigare tränat uppe på de utrymda avdelningarna. Särskild bildsida med text finns! Där är det numera flyktingboenden, men källaren är annu tillgänglig för mycket bra träning i olika rum och utrymmen. Den här kvällen tränade två Lapska tikar, tre Lapska hanar och en Springertik. Modji har ömsom utbildats och tränats av Matte och Husse beroende på omständigheterna. Hon har precis som sina företrädare lärt sig att göra sitt jobb, oavsett vem som sätter henne i arbete på frisök eller håller i snöret. Med Aili har det inte blivit riktigt så, då hon inte gått någon räddningskurs och då hennes mormor Násti åldrades och fick förmånen att bara jobba ihop med Husse, som utbildade henne ihop med att han höll en räddningskurs för andra.
Aili såg mäkta förvånad och besviken ut när Matte hämtade Modji för att köra ett frisök med hene! Aili låg där uppbunden på Mattes jacka och halsen blev bara längre och längre när Modji ikläddes sökskynke och fick följa med iväg. " Du glömde ju MIG Matte! Men JAG då!" Aili var oerhört lättlläst. Ledsen Aili fann sig och låg tyst kvar ihop med resten av gänget. Vars förare just gömt sig för att bli hittade av Modji. Hon skötte sig fint och fyndade och markerade alla bra. Inte minst de två som gömt sig mycket nära varandra och mycket klurigt! En stod bakom en mot väggen uppställd skyddsrumsdörr, medan den andre klättrat upp och lagt sig på rören, tätt under taket och ovanför figuranten bakom dörren. Modji var stensäker på att där fanns två olika vittringar på olika höjd och visade Matte fint vad hon fyndat!
När det blev Ailis tur fick hon även söka efter sin försvunna Matte, som gömt sig längst in i det innersta rummet i det mörklagda skyddsrummet. Aili sattes i arbete på ett frisök och kände igen Mattes doft, varför hon valde att starta sitt sök i skyddsrummet. Ett flyktspår ligger alltid kvar när någon gått iväg. En glad Aili hittade Matte och skällde ut henne rejält så att Husse skulle höra var hon befann sig. Aili fick sedan jobbade vidare i källaren och fyndade resten av de gömda figuranterna. Under tiden slank Matte iväg och gömde sig på nytt så Aili fick även avsluta sitt frisök med att fynda Matte i ett förrådsutrymme.
En av legorna var väldigt klurig och hundarna hade under kvällen visat att vittringen svepte runt i hela centralutrymmet varifrån man når övriga rum, samt in i det närmast liggande rummet. Vittringen från figuranten bakom en uppställd dörr i ett hörn steg uppåt som i en skorsten och slog ner lite varstans. Aili jobbade på vittringen från figuranten, störd men inte utstörd av vittringen från en tidigare tappad köttbulle på golvet intill! Nosen gick upp efter vittringen från figgen och ner längs golvet efter vittringen från den rullande köttbullen. Aili höll bra koll på båda vittringarna och sökte den gömda figuranten, samtidigt som hon höll koll på om någon köttbulle låg kvar på golvet. Hon var fokuserad på uppgiften och visade en fin simultanförmåga, där hon inte heller missade något ätbart. Att däremot sluta jobba på att lösa sin arbetsuppgift, till förmån för att leta mat är inte tillåtet! Aili fyndade den klurigt gömda figgen rätt snabbt och släppte sedan intresset för köttbullen och sökte vidare efter försvunna människor i källaren. Mycket imponerande tyckte Husse! Aili brydde sig inte heller om vem hon jobbade tillsammans med. Hon löste den uppgift hon fått på ett mycket bra och säkert sätt!
En arbetshund, en vallhund eller någon annan typ av hund ämnad att jobba med något är ett redskap och måste kunna användas av den som för tillfället sätter den i arbete. För en räddningshund är det ett absolut krav att hunden kan jobba med vem som helst. Hunden skall kunna sitt jobb. En Lapsk Vallhund skall kunna arbeta självständigt långt ut från föraren och den skall självständigt kunna lösa uppgifter. Viktigt inom renskötseln men också inom räddningssöket. Alla hundarna visade att de besatt dessa egenskaper denna kväll.
Tack alla för en effektiv och mycket givande och rolig träningskväll!