Torsdag.
Carpe Diem! Tänkte Matte. När hon hörde väderrapporten. Sol, sol, sol! Vecka efter vecka, men nu var ett väderomslag på gång. Golfbanan har snabbt blivit av med det mesta av isen och snön, som för bara några dagar sedan täckte större delen av ytan. Kraftiga vindar väntar på lördagen och då lär det torka upp än mer. Caféverksamhet kör igång i klubbhusets restaurang några timmar mitt på dagen i helgerna och rätt som det är öppnar även den stora banan. Lilla banan har vartit öppen hela vintern vid lämplig väderlek och driving rangen är nyöppnad. Snart omöjliggörs de härliga stavpromenaderna med lösa hundar här. Det gällde att passa på nu!
Ryggsäcken packades med kaffe, mackor och något att tugga på för hundarna. Iväg for flocken och när bilen svängde in på parkeringen var de två Lapskdamerna excalterade till ljudlighet! Ett lite diskret och förväntansfullt gny hördes från bakskuffen. När hundarna släpptes ut ur bilen ville de helst av allt rusa ut över driving rangen, sin vana trogen. Men lyssnade snällt på Matte som angav en annan riktning, ut mot de stora öppna gräsytorna. Ytor som väcker springet i benen på glada hundar!
I motlut trasakade Lapskflocken upp längs bäckravinen med spår från en annan tid. Innan en golfbana anlades här. Från tiden då ett torp låg uppströms och någon form av verksamhet pågick nerströms med vattenflödet som kraftkälla. En större gård ligger ännu nästgårds. Fler spår från förr finns att hitta för den som är uppmärksam. Matte och hundarna passerade rester av ett tegeltak, en spismur och odlade växter, samt en raserad jordkällare. Syrénbuskar indikerar en bosättning. Längre bort passerades resterna av ännu en jordkällare. Troligtvis har två torp funnits här uppe i det väldränerade söderläget.
Att den här promenaden med lösa hundar ägde rum dagen efter en träningskväll, föreföll inte påverka senioren Modji det minsta. Efter en sovmorgon var hon på alerten och njöt av ytorna! Full fart var det som vanligt, när Matte och hundarna gått en längre slinga och skymtade Husse i södersluttningen. Modji och Aili skickades framåt mot Husse som genat och gått i viloläge. Snygg skallmarkering och godis och sedan bar det iväg tillbaka till Matte, som skickade hundarna till Husse på nytt. Vid det laget hade Matte hunnit så nära så hundarna valde att invänta hennes ankomst och utdelning av något smaskigt att tugga på under fikapausen.
Lapskflocken njöt av solvärmen och vårkänslan med den ännu istäckta dammen, smältande is intill, några snöfläckar och många tussilago. Vindstilla! Ljuvligt! Björk och hassel med hängen och mycket pollen förvisso. Inga allergier, men lite kli i ögonen kändes ändå av. Vårkänslor!
Lapskflocken gick vidare och blött var gräset i norrsluttningen. Här och där spreds gödsellukten där greenerna gödslats. Många borslagna bollar hittade Husse i skogskanten, nu när snön gett med sig! Neråt hundsjön intill klubbhuset låg svallisen tjock den sista biten. Här gjorde spikskorna stor nytta! Någon annan väg än över isen fanns inte, med berget på ena sidan och sjöisen på den andra.
Som vanligt blev Modji stående titt som tätt nedanför restaurangen och väntade på att kocken där uppe skulle ropa på henne! Alternativt skulle Matte och Husse ha den goda smaken att ta vägen in på restaurangen. Föga anar hon att snart kommer det att kunna ske igen! Modji och Aili har blivit mer än varmt mottagna av krögarparet, som älskar alla hundar och bjuder dem alla på godis från burken på disken!
Efter två timmar på golfbanan sträckte hundarna ut sig på det allt torrare gräset närmast stugan hemma. Gräsmattan täcks ännu bitvis av decimetertjock kärnis.
Klicka för större bilder.
